FÖRENADE ARABEMIRATEN (Al-Imarat al-Arabiyyah al-Muttahidah)


Statsskick:
Monarki.
Yta: 83 600 km².
Huvudstad: Abu Dhabi.
Invånarantal: Ca 7 miljoner (i Dubai ca 2 miljoner).
Språk: Arabiska samt persiska , engelska , hindi och urdu.
Religion: Islam (Sunni).
Valuta: Dirham.
Visumtvång för svenska medborgare: Ja, men fås på flygplatsen.
Tidsskillnad (svensk vintertid): +3h.


 

FÖRENADE ARABEMIRATEN

DUBAI - Inte bara öken...

Dubai i Förenade Arabemiraten har ett rykte om sig att vara en riktig lyxdestination. Jag lyckades hitta relativt billiga flygbiljetter dit och märkte att man som besökare kan få en trevlig vistelse utan att bränna en månadslön på fem dagar...

Från att för 50 år sedan vara en liten stillsam och oansenlig fiskeby har Dubai idag vuxit till en av världens främsta turistdestinationer och en av världens största och mest kända metropoler. Dubai är samtidigt Mellanösterns kommersiella centrum och världens snabbast växande storstad.
Dubai är inget land utan ett emirat beläget i Förenade Arabemiraten på den Arabiska halvön vid Persiska viken. Förenade Arabemiraten, även känt som UAE (från engelskans United Arab Emirates) består av de sju emiraten (shejkdömena) Abu Dhabi, Ajman, Dubai, Fujairah, Ras al-Khaimah, Sharjah och Umm al-Qaywayn. Storstaden Abu Dhabi i emiratet med samma namn är landets huvudstad.
Förenade Arabemiraten bildades 1971. Emiratet Dubai grundades 1833 när ätten Al Maktoum bosatte sig i fiskebyn Bur Dubai vid Dubaiviken (Khor Dubai). Flera iranska handelsmän lockades till Dubai då hamntullarna i Iran höjdes i början av 1900-talet. På 1960-talet hittades olja vilket innebar uppförandet av nya hamnar, en flygplats och investeringar i infrastrukturen.
Än idag byggs det, lyftkranar syns överallt och hamrande och byggoväsen hörs över stora delar av staden. Dubais nuvarande regent är Sheikh Mohammed Bin Rashid Al Maktoum. Sheikh Mohammeds far Sheikh Rashid investerade stora summor på 1970-talet för att underlätta handel och införde även frizoner. Dessa ekonomiska frizoner där internationella företag kan etablera sig skattefritt har lockat flera stora företag och bolag till Dubai.
Dagens infödda medborgare, emiratier, utgör endast 15 – 20 % av befolkningen. De övriga procenten består av invandrad arbetskraft från främst Indien, Pakistan, Bangladesh och Filippinerna.


Dubais emir Sheikh Mohammed Bin Rashid Al Maktoum och Förenade
Arabemiratens president Khalifa bin Zayed Al Nahyan.

Dubai ligger beläget i ett av världens torraste områden. Här finns inga sötvattensfloder och nederbörden är minimal. Ändå finns här gröna parker, några av världens finaste golfbanor, gigantiska äventyrsbad och fontäner. Hemligheten är att det finns mängder av sötvatten under marknivån i gigantiska naturliga undervattensreservoar.

Bästa tiden att besöka Dubai är från november till början av april. Undvik sommarmånaderna juni, juli och augusti då temperaturen når närmare 50 grader! Denna olidliga hetta tillsammans med muslimernas stränga syn på shorts och linne gör situationen i det närmaste outhärdlig. Räkna med temperatur på omkring 30 grader mitt på dagen under november till mars.
Alla restauranger, butiker, köpcentrum, hotell, taxibilar och även busskurerna har luftkonditionering. Trots denna värme kan det vara en god idé att packa ner en tjockare tröja då det faktiskt kan bli riktigt kallt då många restauranger envisas med att skruva på luftkonditionering på max...


Downtown Dubai...

Dubai har fått en stämpel som en lyxdestination med gigantiska lyxhotell, svindyra restauranger och enorma shoppinggallerior för dem med feta plånböcker. Men det går faktiskt att besöka Dubai med en liten budget. Det som kostar mest förutom flygbiljetterna hit är boendet. Vandrarhem och hostels får man leta med förstoringsglas efter men det finns billiga hotell även i Dubai. Räkna dock med att de är belägna långt ifrån sandstranden där det endast ligger lyxhotell. Se till att boka hotellrum och flygbiljetter i riktigt god tid (gärna två till tre månader i förväg) för att få de bästa priserna.
Mat går att få billigt om man håller sig till gatukök, mindre restauranger och shoppinggalleriornas matutbud. Bor gör man smidigast på Bur Dubai-sidan om Dubai Creek. Det är även där de allra flesta sevärdheterna finns. Billiga men ändå relativt centrala hotell finner man i stadsdelen Bur Dubai.
Som besökare i Dubai är det bara att glömma bort att promenera längre sträckor. Här är det bil som gäller, antingen hyr du en eller åker taxi. Taxipriserna är ungefär hälften jämfört med Sverige. Dubais tunnelbana kan jag verkligen rekommendera. Punktlig, ren och billig och framförallt passerar den nära de allra flesta och största sevärdheterna i Dubai.
Dubai är vidsträckt och det är svårt att få en överblick av staden de första dagarna så skaffa en bra karta.

Dubai är helt besatt av världsrekord. Du landar på världens största flygplats, du kan inte undgå att se världens högsta byggnad och du kan handla i världens största shoppingcenter...
Dubai är som ett Las Vegas på steroider!
Dubai är som en ultramodern västerländsk storstadsmetropol men med en stor orientalisk och arabisk touch. Även om de flesta invånarna i Dubai kommer från andra länder runt om i världen råder en islamsk kultur med starka islamska traditioner. Detta innebär bland annat att man inte bör gå med för utmanande klädsel, knän och axlar skall täckas helt. Alkohol serveras endast på hotellbarer och det är även där nattklubbarna är belägna.


Nya skyskrapor tillkommer hela tiden...

Jag körde mot Göteborg och Landvetters flygplats i ett mulet och regngrått Göteborgsväder. Termometern visade på sex plusgrader då jag svängde in på Landvetters långtidsparkering.
Jag checkade in och efter att ha passerat säkerhetskontrollen avnjöt jag en iskall Coffee Shake på Joe & The Juice.
Det blev dags att kliva ombord Turkish Airlines flight TK 1800 till Istanbul. Planet som tog mig ner till Istanbul var en Airbus 320-200. På Atatürk International Airport, som jag hunnit besöka tre gånger på drygt ett år, bytte jag till Turkish Airlines flight 0762 till Dubai. Planet var en betydligt större Airbus 321-200 och då det var ett nattflyg delades det ut filtar och en liten necessär med öronproppar, en sovmask/ögonmask och sockor med halkskydd...
Jag försökte att sova så mycket som möjligt och valde bort urvalet med filmer och spel som erbjöds i underhållsväg på planet. Efter en flygresa på knappt fyra timmar gick planet ner för landning.
Från min fönsterplats såg jag den 828 meter höga skyskrapan Burj Khalifa. Morgonsolens varma strålar reflekterades mot den silverfärgade fasaden och som en gigantisk glödande stalagmit sträckte sig tornet upp mot den molnfria himlen.


Burj Khalifa från flygplansfönstret.

Klockan var 07:05 lokal tid (det vill säga 04:05 svensk tid). Flygplatsen Dubai International Airport (IATA-kod: DXB) är en av världens största flygplatser.
Flygplatsen består av tre terminaler; Terminal 1 för de största internationella flygbolagen, Terminal 2 för främst lågprisflygbolag i regionen samt den gigantiska Terminal 3 för Förenade Arabemiratens flygbolag Emirates samt australiensiska Qantas.
Medan planet taxade in mot Terminal 1 passerade vi den gigantiska byggnaden som utgör Terminal 3. Terminal 3 är världens näst största byggnad med en sammanlagd golvyta på över 1 713 000 m²! Flera av flygbolagets Emirates Airbus A380-800 stod utanför byggnaden. Airbus A380-800 världens i dag största passagerarflygplan.


En av Emirates Airbus A380-800 på Dubai International Airport.

Jag passerade passkontrollen och fick ett 30 dagars turistvisum stämplat i mitt pass. Jag hade hört historier om folk som stått i kö i uppemot 45 minuter i passkontrollen men efter fem minuter var jag igenom. Efter att ha hämtat upp min Berghausryggsäck från bagagebandet stegade jag ut i terminalbyggnaden och följde skyltarna mot Dubais tunnelbana (Dubai Metro). Det snabbaste sättet att ta sig från flygplatsen till sitt hotell är med taxi. Det billigaste är att åka tunnelbana. Om hotellet inte ligger längs med tunnelbanesträckan kan ett budgettips vara att kliva av på den station som ligger närmast och sedan åka taxi den sista sträckan.

Jag köpte ett tunnelbanekort (så kallat Nol card) i en biljettlucka på tunnelbanestationen Airport Terminal 1. Mitt tunnelbanekort (Silver card) kostade 20 dirham (ungefär 38 kronor) och var förladdat med fjorton dirham. Kortet kan man sedan ladda i speciella maskiner på tunnelbanestationerna. För att passera spärren höll man kortet mot en läsare. Efter resan gör man på samma sätt för att komma igenom spärren och man kan se på en display hur mycket resan kostat och denna summa dras från kortet. Biljettpriset varierar beroende på hur många zoner du åker.


Dubai Metro med motorvägen Sheikh Zayed Road till höger.

Dubais tunnelbana (Dubai Metro) består i dagsläget av två linjer, Röd och Grön. Ytterligare tre linjer planeras (Blå, Guld och Lila linje) inom de kommande åren liksom förlängningar på de redan två existerande linjerna. Dubais tunnelbana invigdes 2009 (Röd linje). Röd linje (Al Rashidiya - Jebel Ali) består av 29 stationer och är den linje som flest besökare och boende i Dubai använder. Röda linjen passerar flera större attraktioner och sevärdheter som exempelvis Burj Khalifa och Dubai Mall, Mall of the Emirates och Dubai Marina. Linjen är hela 52 kilometer lång och löper längs med Sheikh Zayed Road en större delen av sträckan. Att åka hela sträckan på Röda linjen tar ungefär 70 minuter. Grön linje (Etisalat - Creek) består av 20 stationer och är 22,5 kilometer lång. Dubai Metro är öppen från ungefär klockan 05.50 till midnatt på måndagar, tisdagar, onsdagar och lördagar. På torsdagar håller den öppet en timme längre. På fredagar däremot, veckans helgdag, går de första tågen inte förrän klockan 13.00 och sedan fram till 01.00. De hypermoderna tågen är förarlösa och vagnarna är luftkonditionerade.


Förbudsskyltar i tunnelbanevagnen.

Det finns två olika klasser, Regular och Gold Class (första klass). Gold Class är den främre vagnens första sektion och är försedd med bekvämare säten och har större fönster. Biljetten i Gold Class kostar dubbelt så mycket som i Regular Class. Det finns även en sektion i främre vagnen (Woman Coach) som endast är avsedd för kvinnor och barn. Är du man så gör inte misstaget att kliva på där, du kommer inte bli populär... Det råder givetvis rökförbud i vagnarna men det är även förbjudet att äta eller dricka ombord. Den som bryter mot förbudet riskerar böter på 100 dirham (drygt 190 kronor). Större resväskor ska läggas på särskilda bagageutrymmen som finns i varje vagn, man får maximalt ha med sig två väskor/ryggsäckar ombord per betalande passagerare. Barn under fem år eller under 90 cm åker gratis.

Jag åkte fem stationer och klev av på BurJuman Metro Station (tidigare Khaled Bin Al Waleed Station) i stadsdelen Bur Dubai. Åkturen kostade 4.10 dirham (knappt åtta kronor).


BurJuman Metro Station i Bur Dubai.

Från BurJuman Station var det knappt fem minuters promenad till mitt hotell. Jag klev ut i ett 30-gradigt Dubai och kom fram till det femstjärniga Park Regis Kris Kin Hotel Dubai på Sheikh Khalifah Bin Zayed Street.
Jag checkade in men mitt rum var inte ledigt förrän efter klockan 14:00. Receptionisten frågade om jag ville uppgradera mitt rum till en svit för drygt 300 kronor natten men jag avböjde. Jag hade fått ett riktigt bra pris då jag bokade via hotels.com och tyckte det var onödigt att spendera mer pengar på ett större rum.

Några av Dubais stadsdelar/områden:

När man talar om Dubai menar man oftast staden Dubai (ofta kallad Dubai City) som många felaktigt tror är ett eget land. Dubai är ett av de sju självständiga emirat som utgör landet Förenade Aramemiraten vid Persiska viken. Staden Dubai har knappt två miljoner invånare men expanderar mycket snabbt. Centrum i Dubai är stadsdelarna Bur Dubai i sydväst och Deira i nordost, de här äldre stadsdelarna delas i mitten av den mycket smala Dubaiviken. Längre söderut finns turistområdet Jumeirah med långa stränder och stora hotellanläggningar.

Deira:
Dubais äldsta och historiska stadsdel. Deira, tillsammans med Bur Dubai, utgör Dubais gamla stadskärna där staden växte upp längs Dubaiviken. Denna vik skiljer de två stadsdelarna åt. Det är här i Deira man finner de flesta souker (marknader) där det är full kommers från de tidiga morgontimmarna till långt efter att solen gått ner. Deira står i stark kontrast till de gigantiska skyskraporna i stål och glas som dominerar många andra områden i Dubai.

Bur Dubai: Det var i detta område som Dubai grundandes. I det gamla kvarteret Bastakiya får man en inblick i hur livet i Dubai såg ut för bara någon generation sedan. I Bur Dubai finns även kontorsbyggnader och hotell. Perfekt utgångsläge för förstagångsbesökaren då tunnelbanan skär rakt igenom Bur Dubai.

Jumeirah: Detta område sträcker sig längs med kusten mot Persiska viken. Det är i Jumeirah som man finner de bästa stränderna och de dyraste hotellen. Här ligger också lyxhotellet Burj Al Arab och de konstgjorda öarna ”The Palm” och ”The World”.

Downtown Dubai: Genom denna supermoderna stadsdel löper den tolvfiliga motorvägen Sheikh Zayed Road (E 11) och fortsätter ända bort till grannemiratet Abu Dhabi. Även Dubais tunnelbana (Dubai Metro) löper längs med motorvägen flera kilometer. I Downtown Dubai ligger några av Dubais allra främst sevärdheter – The Emirates Towers, Burj Khalifa och Dubai Mall. Några kilometer längre bort längs Sheikh Zayed Road ligger Mall of the Emirates med Ski Dubai och ytterligare ett par kilometer området Dubai Marina.


Sheikh Zayed Road och Defence Roundabout i Downtown Dubai.

Det finns boende i alla prisklasser i Dubai. De allra finaste och dyraste hotellen ligger längs stranden. Den med mindre budget finner flera prisvärda hotell i stadsdelen Bur Dubai. Ett tips är att boka boende i riktigt god tid om man planerar att besöka Dubai under högsäsongen (oktober till april). Hotellet bör också ligga i närheten av en tunnelbanestation annars får man lägga mycket pengar på taxiresor under besöket. Själv hittade jag rum på femstjärnigt hotell för knappt 1200 kronor natten vilket jag anser är ett helt okej pris för att vara i Dubai under högsäsong.


Park Regis Kris Kin Hotel i Dubai.

Jag lämnade min ryggsäck i receptionens bagageförvaring och gick ut i hettan igen. Nu styrde jag stegen mot Dubais äldsta kvarter Bastakiya. Solen stekte och de smala labyrintliknande gränderna gav skugga och skydd från den värsta värmen.
Bastakiya ligger mellan Bur Dubai och havsviken Dubai Creek och har fått sitt namn efter de persiska köpmän från staden Bastak i södra Iran som bosatte sig här. Boningshusen härstammar från tidigt 1800-tal och de för persisk arkitektur typiska vindtornen (badgirs) pryder husen. Vindtornen gör att varm luft inifrån kan stiga och lämna byggnaden samtidigt som kall luft fångas upp och styrs neråt vilket ger svala hus trots mycket höga utomhustemperaturer. Den största delen av Bastakiya är idag restaurerat.


Ett vindtorn (badgir) i Bastakiya.

Jag passerade några gallerier och en souvenirshop innan jag kom fram till Stora moskén (Grand mosque). Denna moské får endast besökas av muslimer men att beskåda och fotografera byggnaden utifrån går bra. Moskén, en av de största i Dubai, uppfördes 1960 på platsen för en koranskola. Moskén byggdes om 1998 och har idag plats för uppemot 1200 personer. Moskéns 70 meter höga minaret som påminner om ett fyrtorn syns över stora delar av Bastakiya.

Jag kom fram till Dubaiviken (arabiska Khor Dubai, engelska Dubai Creek) som är Dubais livsnerv. Dubaiviken är ingen flod utan en djup havsvik. Det djupa inloppet från Persiska viken delar de två stadsdelarna Deira och Bur Dubai åt. Det var längs viken de första bosättningarna uppfördes och vikens strategiska läge gjorde platsen till ett utmärkt utgångsläge för pärlfiskare. Idag gästas den naturliga hamnen av moderna fraktfartyg och traditionella dhow-båtar i trä från grannländerna vid Persiska viken och även så långt ifrån som Pakistan, Indien och Östafrika.
Jag promenerade längs Dubaiviken på Bur Dubai-sidan och fotograferade den livliga båttrafiken.
Det smidigaste sättet att ta sig över viken är med en taxibåt, så kallad abra. Dessa öppna träbåtar med ett enkelt tygtak som skydd för solen går kors och tvärs över Dubaiviken. Den korta överfarten kostar endast en dirham (knappt två kronor) och är ett billigt nöje samtidigt som det ger fantastiska fotograferingsmöjligheter...


Taxibåt (abra) på Dubai Creek.

Deira känns mer genuint och måste upplevas som en skarp kontrast mot gigantiska shoppinggallerior och skyskrapor. En tidig lunch bestående av en kycklingshawarma och grönsaker för 12 dinarer (knappt 23 kronor) gav ytterligare energi att fortsätta sightseeingen.
Väl på Deira-sidan styrde jag stegen mot marknadsområdet Deira Souk. Området kallas även Deira Covered Souk men i själva verket är endast en mindre del täckt och istället domineras marknaden av små butiker längs smala gränder.
Jag gick in i en sportaffär och handlade en officiell Zlatan Ibrahimovic PSG-fotbollströja (Paris Saint-Germain) med tillhörande shorts till min äldste son Caspian som spelar fotboll. De flesta affärerna inom marknadsområdet sålde kläder, tyger och skor.
Jag fortsatte några hundra meter och hamnade i Guldbasaren/Guldsouken (Dubai Gold Souk). Här ligger guld- och juveleraraffärerna i långa rader. Uppskattnings 300 butiker finns här och då guld är skattebefriat är priserna betydligt lägre än i Sverige. Förutom att det är billigt är utbudet enormt och varorna håller mycket hög kvalitet.


Skyltfönster i Dubai Gold Souk.

Guldpriset ligger fast men du förväntas pruta på kostnaden för arbetet med smycket. Pruta väl och du har gjort ett fynd. Risken att bli lurad är minimal då allt är under statlig kontroll och straffen för att ge falska priser eller fuska med guld är skyhöga i Dubai. Skyltfönstren var överfulla med halsband, armband, ringar och örhängen. Och ja, allt som glimmar här är faktiskt äkta guld!


I Dubai är allt som glimmar guld...

Jag besökte några butiker mest för att jag var nyfiken på priserna. Försäljarna var både kunniga och påstridiga och jag fick använda mina allra bästa ursäkter för att komma därifrån utan att spräcka reskassan.
Under min promenad genom den täckta guldbasaren blev jag flera gånger tillfrågad av påträngande och tjatiga unga killar som erbjöd t-shirts och falska märkesklockor. Jag passerade den stora juveleraraffären Kanz Jewels. I ett av skyltfönstren kan man beskåda världens största och tyngsta guldring, ”Najmat Taiba”. Guldringen väger närmare 64 kilo och är tillverkad av över 58 kilo 21 karat guld och drygt fem kilo ädelstenar. Ringen mäter 70 centimeter i diameter! Givetvis är ringen med i Guinness rekordbok.


Världens största guldring väger 64 kilo!

Bländad av allt bling bling fortsatte jag nu vidare till Kryddbasaren (Spice Souk). Här finns alla tänkbara kryddor och några hundra till. Jag strosade runt en lång stund och kände doften av kanel, curry, saffran och nymalet kaffe. Här kan man köpa saffran riktigt billigt, men se till att det verkligen är äkta saffran. Det finns nämligen en svagare variant som inte smakar någonting.
Jag köpte en mugg saffranste på Al Ersa Cafeteria i kryddbasaren. Teet smakade riktigt gott och det var rikligt med saffran i muggen för både min tunga, tänder och läppar färgades orange.

Jag lämnade Kryddbasaren och gick ner mot vattnet. Jag fotograferade och pratade med sjömän från Pakistan och Iran. Kul att få prata lite farsi efter så många år sedan jag besökte Iran.


Sjömän från Pakistan.

Min kamera väckte viss uppmärksamhet och vid flera tillfällen lät sig män bli fotograferade men inga kvinnor ville hamna på bild. Att fotografera kvinnor utan deras tillåtelse ogillas och du kan bli anmäld vilket innebär polisförhör och troligtvis böter.
En abra tog mig sedan tillbaka till Bur Dubai. Jag passerade genom textil- och klädbasaren Bur Dubai Souk där försäljarna försökte påtvinga mig både pashminasjalar och palestinasjalar (keffiyeh).


Textilmarknaden Bur Dubai Souk.

På restaurangen Bayt Al Wakeels svalkande uteservering med utsikt över Dubaiviken satte jag mig vid ett ledigt bord i skuggan. För femton dirham (29 kronor) avnjöt jag en helt otrolig kaffe latte samtidigt som jag blickade ut över båttrafiken nedanför. Jag lutade mig tillbaka och njöt av att återigen vara på resande fot. Jag drack kaffe och planerande dagens kommande aktiviteter men lämnade även luckor för improvisation och impulsivitet i resplanen.
På min väg tillbaka mot hotellet passerade jag genom den lilla gränden som fått namnet ”Hindi lane”. I gränden, belägen bakom Stora moskén, säljs mestadels religiösa offergåvor. Efter ett tiotal steg kändes det som att befinna sig i Indien!

Jag kom fram till Al Fahidifortet från 1780-talet. Detta är Dubais äldsta byggnad och idag ligger Dubai Museum här. Då inträdet låg på endast sex dirham fick det bli ett spontant besök. På ett utförligt och detaljerat sätt berättas Dubais historia, från tiden då den största inkomsten var pärlfisk till nutid som världsmetropol. Mycket fokus ligger även på Dubais kulturella och traditionella historia.


Al Fahidifortet inrymmer idag Dubai Museum.

En taxi tog mig tillbaka till hotellet för 12 dirham. Taxibilarna i Dubai är beiga medan taket kan ha olika färger beroende på taxibolag. Alla taxibilar kör enligt taxameter och jämfört med Sverige är det billigt att åka taxi i Dubai.
Ett extra plus är att de är luftkonditionerade!


Taxibil i Dubai.

Tillbaka på hotellet bekräftade receptionisten att mitt rum var klart. Då jag skulle hämta ut min ryggsäck från bagageförvaringen behövde jag bara ange mitt rumsnummer så skulle någon komma upp med den. Jag tog hissen till sjuttonde våningen och klev in i rum 1720, ett Deluxe-rum på närmare 40 kvadratmeter. Rummet hade en stor ”shejk-sizebed”, ett skrivbord, TV med en bra bit över 100 kanaler och en helt otrolig utsikt. Badrummet hade både badkar och dusch.


Park Regis Kris Kin Hotels rum 1720.

Efter en stund knackade det på dörren och en hotellanställd kom med min ryggsäck. Han berättade att varje dag ingår fyra halvliters vattenflaskor i rumspriset. Han fick dricks och jag packade sedan upp. Park Regis Kris Kin Hotel Dubai har 390 rum fördelade på de första sjutton våningarna. På våning nitton finner man hotellrestaurangen ”Kris with a View” med panoramautsikt över Dubais skyline. På taket finns en stor takpool och solstolar. Jag duschade av mig res- och ökendammet och bytte om.

Jag promenerade till tunnelbanestationen BurJuman och köpte en enkelbiljett i Gold Class. Jag ställde mig längst fram vid fönstret och fotograferade medan det förarlösa tåget närmade sig Financial District med sina futuristiska och gigantiska skyskrapor längs Röda linjen. Det var som att befinna sig i en science fiction-film eller ett TV-spel då man passerade längs med huvudgatan Sheikh Zayed Road omgiven av mäktiga skyskrapor. Jag åkte sex stationer och klev av på Burj Khalifa/Dubai Mall Station.
Jag samtalade med en fransman som bott i Dubai i fyra år och som arbetade som dykinstruktör och undervattensfotograf. Vi hade följe från tunnelbanestationen genom den över 820 meter långa gångtunneln Dubai Mall Metro Link till det gigantiska köpcentret Dubai Mall.
Det tar knappt tio minuter att gå från tunnelbanestationen till Dubai Mall...

Dubai Mall är med sina över 1 200 butiker fördelade på över en miljon kvadratmeter på fyra våningsplan världens till ytan största köpcenter. Köpcentret är världens mest besökta shopping-och nöjesdestination och lockade över 65 miljoner besökare under 2012! Förutom över tusen butiker och 150 restauranger och kaféer finns här även Dubai Aquarium & Underwater Zoo, en isrink i OS-storlek, inomhusnöjesparken SEGA Republic på över 7 000 kvadratmeter och ett biografkomplex med 22 biodukar.


Dubai Mall, 1 200 butiker fördelade på över en miljon kvadratmeter!

Här kan man vistas dygnet runt i en vecka utan att hinna med allt! Det är inte för inte som Dubai fått smeknamnet ”Do buy”...
Dubai Mall är så gigantiskt att det finns kartor samt informationsdiskar strategiskt utplacerade för att guida vilsna shoppare och besökare. Det finns även kartor i fickformat och ett tips är att plocka på sig en sådan...
Nu var det inte shopping som lockade mig till Dubai Mall utan att få åka upp i världens högsta byggnad - Burj Khalifa.


Burj Khalifa, 828 meter högt!

Entrén till hissen som tar en till observationsdäcket ”At the Top” ligger på shoppingcentrets lägsta plan, det är bra skyltat hela vägen. En vuxenbiljett till observationsdäcket kostar 125 dirham (230 kronor) om man förbokar och betalar på nätet. Spontanbesök däremot kostar hela 400 dirham, det vill säga nästan 750 kronor!
Boka biljett på nätet i god tid, man kan boka plats och tid då man önskar besöka tornet upptill 30 dagar i förväg. Biljetterna för tiden runt solnedgången tar slut fortast...
Jag skrev ut min biljett från en biljettmaskin vid entrén. Det var bara att skriva in bokningskoden jag fick då jag betalade via nätet, mycket smidigt. Det var en dryg halvtimme kvar tills jag fick tillträde. Jag åt lunch på en av de tiotal restauranger som låg i närheten. Mat får inte tas med upp i tornet så se till att äta innan. Däremot får man ta med sig vatten.
Det blev dags att ställa sig i kön till hissen som skulle ta mig de 124 våningarna upp till observationsdäcket "At the Top". Först fick jag passera en säkerhetskontroll där min väska kontrollerades i en röntgenmaskin och jag fick gå igenom en metallbåge.
Efter ungefär 30 minuters köande blev det min tur att kliva in i hissen. Detta är idag den tredje snabbaste hissen i världen, med en hastighet på tio meter per sekund! Hissarna är byggda i två våningar men det är inget man märker av. Jag såg hur våningarna på en display allt snabbare avverkades och runt våning hundra slog det lock för mina öron. Efter en sträcka på över 450 meter på en minut stannade så hissen på våning 124 och dörrarna öppnades...
Jag klev ut ur hissen och möttes av enorma panoramafönster som bjöd på en fantastisk utsikt över Dubai. Förutom en fantastisk utsikt finns här även en liten souvenirshop och toaletter. Däremot finns det ingen matförsäljning över huvud taget.

Jag klev ut på den öppna terrassen med sina stora glasväggar. Det finns öppningar i några sektioner av glasväggarna vilket är en fördel då man fotograferar.
Observationsdäcket är beläget på 452 meters höjd, lika högt som Petronas Twin Towers i Malaysia.


Observationsdäcket "At the Top" på 452 meter höjd.

Burj Khalifa är med sina 828 meter världens högsta byggnad. Burj Khalifa innehar i dagsläget sjutton världsrekord, bland annat den byggnad med flest våningar (163 stycken).
För att få en bild av hur otroligt hög byggnaden är kan man jämföra med Empire State Building i New York och Eiffeltornet i Paris som ”endast” är 381 meter respektive 324 meter höga.
Burj Khalifas toppspira syns på så långt håll som 95 kilometer! Burj Khalifa, under namnet Burj Dubai, började uppföras i september 2004 och invigdes i januari 2010. Byggnaden är konstruerat så att det ska gå att bygga på ytterligare några hundratals meter ifall någon får för sig att bygga en högre byggnad.
Det går inte med ord beskriva känslan av att vara så högt upp och se ner på denna mäktiga skapelse som utgör dagens Dubai... Härifrån får man en överblick över hur enorm Dubai Mall nedanför i själva verket är liksom flera andra sevärdheter och attraktioner i Dubai.


Det över 300 meter höga hotellet The Address Downtown Dubai ser litet ut från Burj Khalifa.


Vy över Defence Roundabout och Sheikh Zayed Road.

Jag stannade kvar en lång stund efter solnedgången och fick på så sätt både dags- och kvällsbilder över Dubai.
Att åka upp till observationsdäcket At the Top på 452 meters höjd är ett absolut måste för förstagångsbesökaren i Dubai!


452 meter är svårt att ta till sig...

Jag utforskade det gigantiska Dubai Mall några timmar. Märkesbutiker som Chanel, Dior, Gucci, Hermés och Louis Vuitton låg på rad. Jag köpte en påse gourmetpopcorn från den amerikanska kedjan Garrett Popcorn. Garrett Popcorn säljer sagolikt läckra popcorn med olika smaker. Vad sägs om kanderade popcorn med cashewnötter, mandel eller pekannötter. Det finns även popcorn med smörsmak och smak av cheddarost. Jag köpte den minsta påsen de hade vilken kostade 22 dirham (drygt 40 kronor). Visserligen dyrt men godare popcorn finns inte...

Jag lämnade Dubai Mall för att titta på skådespelet som The Dubai Fountain erbjöd. Detta är världens största fontän och är placerad i den konstgjorda Burj Khalifa Lake. Fontänen är 275 meter lång och bjuder på en korrigerad ljus- och ljudshow varje halvtimme efter klockan 18:00. Fontänens högsta vattenstrålar kan nå så högt som 150 meter! Trängseln var stor vid vattenkanten och jag beundrade det vackra skådespelet med den upplysta Burj Khalifa i bakgrunden. Detta är ett gratisnöje man absolut inte får missa!


The Dubai Fountain. Burj Khalifa syns i bakgrunden.

Efter den otroligt vackra och mäktiga vattenshowen gick jag tillbaka in i Dubai Mall. Detta måste vara himmelriket för den som älskar att shoppa och har en fet plånbok. Här finns alla tänkbara affärer och shopping i absolut världsklass men priserna är långt ifrån låga, räkna med samma eller något högre prislapp som hemma i Sverige. För den som inte har en fetisch för shopping eller de med lite tunnare plånbok finns det annat att göra i Dubai Mall. Det finns faktiskt hur mycket som helst att titta på och uppleva utan att spendera en endaste dirham.


Det gigantiska Dubai Mall med 1 200 butiker!

Ett av alla gratisnöjen i Dubai Mall är The Waterfall, två 24 meter höga och 30 meter breda vattenfall med silverfärgade statyer som ser ut att dyka längs vattnet. Det är mycket effektfullt då vattnet rör sig bakom statyerna och ger en illusion av att det i själva verket är statyerna som rör sig... Vattenfallen sträcker sig hela fyra våningar.


Det 24 meter höga The Waterfall i Dubai Mall.

Mitt emot The Waterfall ligger flera matställen, bland annat IHOP (International House of Pancakes, den första utanför USA) och Shake Shack. Jag köpte en Peanut Butter Shake på Shake Shack för 25 dirham (knappt femtio kronor) mest för att jag var nyfiken på hur en milkshake med jordnötssmör smakar. Att den innehöll 870 kalorier avskräckte inte. Jag instämmer med John Travoltas rollfigur Vincent Vega i kultfilmen Pulp Fiction från 1994;
- Goddamn! That's a pretty fucking good milk shake. I don't know if it's worth five dollars but it's pretty fucking good...
Efter milkshaken hade jag energi nog för ett maratonlopp. Jag gick vilse några gånger i detta gigantiska shoppingparadis (eller helvete).


Det är lätt att gå vilse i Dubai Mall...

Jag besökte den stora leksaksaffären Hamleys och handlade några julklappar åt mina söner. Priserna var något högre än i Sverige, särskilt LEGO var betydligt dyrare.
Jag passerade flera märkesbutiker som sålde barnkläder. Här fanns bland annat Ralph Lauren, Armani Junior, Baby Dior och Gucci med enbart baby- och barnkläder. Prislapparna gjorde mig både fascinerad och en smula illamående på samma gång...

En av de mest kända och sevärda attraktionerna i Dubai Mall är det gigantiska akvariet Dubai Aquarium & Underwater Zoo. Akvariet är 51 meter långt, 20 meter djupt och 11 meter högt och innehåller smått otroliga 10 miljoner liter vatten. Inne i akvariet leder en 48 meter lång glastunnel, 10 meter under vattenytan. Genom den 33 meter breda och drygt 8 meter höga glasväggen (i själva verket akrylplast och är världens största) kan varje besökare till Dubai Mall beskåda över 33 000 havslevande djur fördelade på 140 arter, helt utan kostnad. Väggen väger över 245 ton och är 75 cm tjock för att stå emot det enorma vattentrycket. Över 400 hajar och rockor lever i akvariet. Det är gratis att titta genom akvariets vägg men för den som önskar att passera genom undervattenstunneln får betala 70 dirham (135 kronor).


Den 33 meter breda akvarieväggen till Dubai Aquarium & Underwater Zoo i Dubai Mall.

Mitt emot den stora akvarieväggen ligger en av världens största godisbutiker, Candylicious. Här finns allt tänkbart godis och onyttigheter. Mitt i butiken står ett stort godisträd och lösgodisväggen tar aldrig slut. För gottegrisar måste detta vara himmelriket då det säljs sötsaker från hela världen.
Vägg i vägg ligger The Cheesecake Factory, en amerikansk restaurangkedja specialiserad på just cheesecake men som även serverar mat. Detta var den första restaurangen som invigdes utanför USA.
Några timmars strosande och fönstershoppande i Dubai Mall tog jag tunnelbanan tillbaka till hotellet. På tunnelbanestationen BurJuman köpte jag lite frukost inför morgondagen.

Jag vaknade upp till en ny dag. Det var fredag vilket innebär helgdag i muslimska länder. Detta innebär att få butiker, gallerior och marknader är öppna på förmiddagen. Likaså är tunnelbanan stängd fram till klockan 13:00. Fredagar är en utmärkt dag att ta en långlunch på någon restaurang och sedan slappa på stranden eller i hotellpoolen tills sena eftermiddagen. Jag såg några gästarbetare som spelade cricket på en öppen grusplan nedanför mitt hotellfönster.


Cricketmatch nedanför mitt hotellfönster.

Jag åt frukost på rummet innan jag gjorde mig klar för dagens aktiviteter. Hemifrån hade jag bokat in mig på en tur till öknen. Researrangören Desert Safari Dubai (www.desertsafaridubai.com) erbjöd en drygt tre timmar lång ökentur på morgonen (Morning Desert Safari) för 250 dirham (ungefär 475 kronor). Det finns även längre turer men de inkluderar middag, magdansuppvisning och tillbakaresa sent på kvällen vilket jag inte var intresserad av.
En stor vit fyrhjulsdriven Toyota Land Cruiser plockade upp mig utanför hotellentrén. Förutom vår pakistanske chaufför var det tre amerikaner och ett nygift par från Skottland i bilen. Jag var den siste att plockas upp och så fort jag satt mig tillrätta i baksätet satte vi av mot öknen.
Chauffören svängde in på en bensinstation för att tanka upp Land Cruisern. Jag lade märke till att bensinpriset låg på lite över tre kronor per liter! Till och med jag hade haft råd med en V8 i Dubai...
Efter en kvart började öknen sträcka ut sig längs vägkanten. Vi stannade till vid en rastplats där de som ville kunde hyra fyrhjulingar och Dune Buggies. Att hyra en fyrhjuling (Quad bike/ATV) en kvart kostade 125 dirham (240 kronor). Jag fotograferade de guldfärgade sanddynerna en lång stund.


Dubai Desert.

Vi hoppade ombord igen och efter några minuter frågade vår chaufför om vi var ordentligt fastspända. Han berättade i samma mening att det fanns spypåsar vid varje säte innan han utan förvarning svängde av vägen och satte fart rakt ut i öknen! Han siktade på några sanddyner och vi skumpade omkring i våra säten gapskrattandes. Låter kanske en smula fånigt men jäklar vad kul det var. Detta slår vilken berg- och dalbanefärd som helst! Bilen var utrustad med en störtbåge i fall vi skulle råka slå runt...


Offroad i öknen.

Efter en tio minuter körde vår chaufför högst upp på en sanddyn och lät motorn svalna medan vi hoppade ut och fotograferade. Sanden var extremt finkornig och verkligen glödhet (det var 32 grader i skuggan, fast någon skugga såg vi inte till). Vi hoppade ombord för ytterligare ”dune bashing” på de höga sanddynerna...
Vätskepaus intog vi i ett uppbyggt tältläger som senare på kvällen skulle användas för de som gör den längre turen med middag och underhållning. Jag fick hoppa upp på en dromedar som hette Champagne och leddes runt på dromedarryggen i fem minuter.


Jag och dromedaren Champagne.

Det bjöds på vatten och läsk vilket gick åt i värmen. Solen var verkligen obarmhärtig här ute i öknen. Guiden pekade på en snowboard och sedan på en sanddyn lite längre bort och sa åt mig att pröva. Det var inte det lättaste att ta sig uppför sanddynen men jag är envis och kom till slut upp. Nerför gick det betydligt snabbare!
Denna korta ökentur är idealisk för den som vill uppleva öknen men som inte vill spendera en halv dag. Vissa delar kan kännas riktigt turistiga (särskilt dromedarridningen) men att få möjlighet att åka offroad och fotografera de vackra sanddynerna i öknen är oslagbart och verkligen prisvärt. Chauffören styrde tillbaka mot bebyggelsen men var tvungen att göra ett kort stopp då en av amerikanarna blev riktigt illamående.
Ett tips från chauffören är att helt hoppa över frukosten innan men ger sig ut på denna ökensafari utan endast inta vätska...

Jag släpptes av utanför hotellentrén och väl på rummet duschade jag av mig all sand och bytte sedan om. Nu hade det blivit dags för fredagsbrunch på lyxhotell.
Jag tog en taxi till det gigantiska lyxhotellet Atlantis The Palm längst ut på den konstgjorda ön Palm Jumeirah. Ön är formad som en palm. Längs ”stammen” finns den breda huvudvägen samt flerbostadshus medan det på ”trädkronan” främst byggts exklusiva villor, alla med egen strandtomt längs de sjutton ”bladen”. Runt hela ”palmen” går en elva kilometer halvmåne som fungerar som vågbrytare. Tack vare öns form som en palm har i stort sett alla byggnader strandtomt. I och med färdigställandet av Palm Jumeirah fördubblades Dubais kust. Palm Jumeirah mäter hela fem kilometer och började konstrueras 2001 med hjälp av specialtillverkade båtar som sög upp bottensand som sedan sprutades ut över de delar som skulle bli den nya ön. Palm Jumeirah består av 94 miljoner kubikmeter sand och sju miljoner ton sten!
Taxichauffören passerade genom en tunnel under vattnet och släppte sedan av mig utanför det stora rosa femstjärniga lyxhotellet Atlantis.


Lobbyn i Atlantis, The Palm Resort.


Atlantis, The Palm Resort.

Taxiresan kostade 65 dirham (knappt 125 kronor). Hotellet har den mytomspunna och sjunkna staden Atlantis som tema. Hotellet är 93 meter högt och har 1 539 rum och sviter fördelade på 23 våningar. Hotellet invigdes 2008 och här finns en liten galleria med märkesbutiker, det stora äventyrsbadet Aquaventure (den största i hela Mellanöstern) med bassänger och vattenrutschkanor samt det enorma inomhusakvariet The Lost Chambers Aquarium med över 65 000 havslevande djur. Jag passerade genom en liten galleria som tillhörde hotellkomplexet Atlantis. Jag passerade en guldbankomat (!) och flera stora akvarier där det simmade rockor och hajar.


The Lost Chambers Aquarium


Guldbankomat i Dubai!

Jag fick fråga mig fram till restaurang Saffron där jag skulle inta min fredagsbrunch. Fredagsbrunchen på Saffron serveras 12:30 – 16:00. Efter en lång promenad kom jag till sist fram till restaurangen. Se till att komma tidigt för att undvika att hamna i kö.
Jag möttes upp av en kypare som bockade av mig på gästlistan. Innan kyparen visade mig till mitt bord visade han mig runt i den stora matsalen och beskrev de olika matstationerna. I restaurangdelen finns det närmare tjugo olika matstationer, alla med sina egna specialiteter.
Det finns över 220 maträtter att välja mellan och flera dryckesstationer som serverar shots, snaps och drinkar. Bara området med desserter, glass, godis och en enorm chokladfontän var gigantiskt.


Skaldjursbuffén på The Saffron blev en personlig favorit.

Jag befann mig i himmelriket! Det var bara att ta en tallrik och ohämmat plocka på sig av detta överflöd av läckerheter. En sektion serverade skaldjur som hummer, kräftor, jätteräkor och musslor samt sushi. En annan bjöd på asiatiska specialiteter som nudelrätter och dim sum. För den som önskade fanns nybakat bröd med alla tänkbara pålägg. Det fanns även nygräddade pizzor men även hamburgare och pommes frites. Listan på maträtter kan göras hur lång som helst.


Hummer till förrätt är aldrig fel.

Min personlige kypare Khaled såg till att allt var till belåtenhet och att mitt dricksglas aldrig blev tomt. Khaled var duktig och sådär proffsigt diskret. Jag skålade och drack med mina bordsgrannar mellan tuggorna. Glöm inte att lämna plats åt efterrätt!
Avdelningen med efterrätter bjuder på obegränsat med bakelser, kanderade äpplen och glass med olika topping, smågodis, frukt och kakor samt en enorm chokladfontän.


Bakelser och panna cotta i överflöd...

Dryckesstationerna serverade förutom öl och vin även shots med Jägermeister, Absolut Vodka-shots i olika färger, mojitos och Piña Colada-drinkar serverade i urskurna kokosnötter. En DJ spelade musik och stämningen var god.
Hit går man främst med kompisgänget för världens bästa förfest eller om man vill fira något extra. Åldersgränsen är 21 år så barnfamiljer får leta sig någon annanstans.
Khaled kom så med notan: Fredagsbuffén på The Saffron kostar 450 dirham per person, det vill säga 850 kronor... Långt ifrån billigt men bättre buffé och matupplevelse är svår att hitta någon annanstans.
Jag kan rekommendera The Saffron för den som vill fira något alldeles extra eller är ute efter en restaurangupplevelse utöver det vanliga.

Efter denna lyxiga gourmetfest gick jag mot stranden utanför hotellet Atlantis. På The Saffron hade jag fått ett armband som skulle ge mig tillträde till sandstranden. När jag närmade mig stranden blev jag stoppad av två vakter. Jag visade dem mitt armband men de skakade bara på huvudet och sa att inträdet kostade 100 dirham (190 kronor) idag. Jag förklarade att jag för mindre än tio minuter sedan spenderat en halv förmögenhet på The Saffron och att personalen där gett mig armbandet som skulle ge fri entré till strandområdet. Vakterna stod dock på sig. Då jag själv arbetat flera år som dörrvakt vet jag av erfarenhet att det är lönlöst att diskutera eller käfta emot. Jag vände om och gick längs en stor bilparkering och fortsatte tillbaka mot hotellet. Jag följde en smal väg och befann mig helt plötsligt inne i hotellet stora badområde! Ett lågt staket stod mellan mig och den gyllene sandstranden. Utom synhåll från vakterna steg jag över staketet och styrde sedan stegen mot ett par lediga solstolar. Piece of Cake!
En hotellanställd gav mig en gigantisk badhandduk och jag bytte om under ett gigantiskt parasoll. Sandstranden Royal Beach är 700 meter lång och består av finkornig och gyllene sand. Från min solstol såg jag de höga skyskraporna på fastlandet som omger området Dubai Marina och lite längre bort skymtade lyxhotellet Burj Al Arab. Jag solade och badade i en dryg timme. Detta var andra gången i mitt liv som jag badade i Persiska viken, senast var under min Iranresa 2003... Det var 28 grader i vattnet, en perfekt badtemperatur! Knappt hundra meter ut i vattnet går det förarlösa tåget Palm Jumeirah Monorail på en upphöjd räls.


Palm Jumeirah Monorail med lyxhotellet Burj Al Arab i bakgrunden.

Det började skymma och jag klev upp ur det härliga vattnet. Jag åkte med Palm Jumeirah Monorail tillbaka till fastlandet igen. En enkelbiljett kostade 15 dirham (28 kronor) och kan endast köpas på stationerna, tunnelbanekort (Nol-card) gäller inte. Den 5,5 kilometer långa åkturen tar ungefär tio minuter. Idag finns endast de två stationerna Atlantis Aquaventure och Gateway. Det finns ytterligare två stationer (Palm Mall och Trump Tower) men de är inte öppna. Planer finns att integrera Palm Jumeirah Monorail med tunnelbanans röda linje.
Tyvärr är tunnelbaneförbindelserna med Palm Jumeirah Monorail urusla. Det enda alternativet att ta sig från Gateway-stationen är med taxi. Svarttaxichaufförerna stod och väntade på passagerarna som kom ut från stationen. Efter lång väntan och hård prutning så åkte jag svarttaxi till hotellet The Address Downtown Dubai i närheten av Dubai Mall och Burj Khalifa. Taxichauffören släppte dock av mig utanför ”fel” hotell. Vad jag inte visste var att hotellet The Address Dubai Mall låg en kilometer ifrån The Address Downtown Dubai dit jag skulle...
Efter en promenad genom Dubai Mall kom jag så fram till ”rätt” hotell. Jag hade planerat att ta en drink på baren NEOS högst upp på 63:e våningen på The Address Downtown Dubai. Det 302 meter höga hotellet ser föga imponerande i skuggan av jätten Burj Khalifa som står bredvid. Ändå är hotellet den artonde högsta byggnaden i Dubai (november 2013)!


The Address Downtown Dubai, 302 meter högt.

Det var lite klurigt att hitta fram till hissen som skulle ta mig till baren NEOS. Ingången ligger på bottenplan i ett parkeringshus (!) vilken leder till en hiss upp till 61:a våningen. Där får man sedan byta hiss de sista två våningarna. Jag såg att knappen till våning 62 helt saknades i hissen.


Hissen upp till NEOS Bar på 63:e våningen...

NEOS bar är smakfullt inredd och bjuder på en helt otrolig utsikt över Downtown Dubai och Burj Khalifa mittemot. Jag fick ett fönsterbord och avnjöt en god men inte riktigt prisvärd drink medan jag beundrade utsikten. Skådespelet från The Dubai Fountain nedanför fängslade mig en lång stund. Utsikten och interiören är verkligen i toppklass men de höga priserna och den undermåliga servicenivån sänker betyget för NEOS Bar...


NEOS Bar, The Address Downtown Dubai.

Jag åkte ner till gatuplanet igen och gick sedan den korta biten till Dubai Mall. Inne i köpcentret fortsatte jag till Dubai Ice Rink, en stor isrink inomhus. Isrinken är 30 x 60 meter och full med människor som åkte skridskor.


Dubai Ice Rink i Dubai Mall.

Då det var fredag och därmed helgdag var det fullt med helgfirande människor i köpcentret. Jag använde köpcentrets wifi (gratis) och ”skypade” hem. Jag spenderade en dryg timme med att främst fönstershoppa innan jag tog tunnelbanan tillbaka till hotellet.


Cold Stone Creamery i Dubai Mall.


  Fortsättning på min reseskildring