RYSSLAND - Min reseskildring fortsätter...



MOSKVA

Sapsantåget rullade in på Leningradskystationen (Leningradsky vokzal) på kvällen lördagen den 27 september 2014. Stationsbyggnaden stod klar 1851 och är den äldsta av Moskvas nio järnvägsstationer. Leningradskystationen ligger precis vid Komsomolskayatorget (Komsomolskaya ploshchad).


Leningradskystationen (Leningradsky vokzal) i Moskva.

Runt torget ligger sammanlagt tre tågstationer, Leningradsky, Jaroslavskij (Yaroslavsky) och Kazansky. Från Jaroslavskijstationen avgår tågen på den berömda Transibiriska järnvägen som är världens längsta järnväg med sina nästan 9 300 kilometer.
Från Leningradskystationen var det inte många meter till mitt hotell Hilton Moscow Leningradskaya Hotel. Denna stalinistiska skyskrapa uppfördes 1954 tillsammans med sex liknande byggnader som tillsammans går under namnet Stalinskraporna eller Stalins Sju Systrar (Stalinskiye vysotki). Sedan 2008 ingår hotellet i Hiltonkedjan. Detta var under flera år ett av Moskvas lyxigaste hotell. Med sina 136 meter dominerar Leningradskaya Hotel Komsomolskayatorget och området däromkring.


Femstjärniga Hilton Moscow Leningradskaya Hotel.

Jag checkade in i den flådiga hotellobbyn och fick otroligt bra service av den trevliga tjejen bakom disken. Jag tilldelades rum 1011 på hotellets tionde våning. Hotellrummet var riktigt lyxigt med toalett och ytterligare ett stort badrum med både dusch och badkar. Från fönstret hade jag utsikt över staden och på håll såg jag det 540 meter höga Ostankinotornet. Detta TV-torn är Europas högsta byggnadsverk.


Det 540 meter höga Ostankinotornet utanför Moskva.

Den stora sängen hör till en av de skönaste sängar jag sovit i, jag har sällan sovit så gott som på Hilton Moscow Leningradskaya. Wifi ingick i rumspriset men inte frukost. Den trevliga tjejen i incheckningsdisken förklarade hur jag enklast tog mig in till centrum. Jag fick en karta och gav mig ut för att utforska huvudstaden Moskva.

Moskva grundades redan år 1147 vid Moskvafloden av prins Jurij Dolgorukij (Yuri Dolgorukiy). Moskva var inte mer än ett fort vilket sedan kom att bli dagens Kreml. Moskva växte till en stad och från 1328 till 1547 var staden huvudort i furstedömet Moskva. Murarna runt Kreml som står än idag uppfördes mellan 1485 och 1495.
Mikhail Romanov väljs till tsar 1613 under namnet Mikael I av Ryssland och Moskva blir huvudstad i det ryska tsarriket. 1712 beslutar Ivan den store att Sankt Petersburg skall bli landets huvudstad.
Under Napoleons fälttåg 1812 bränns större delen av staden ner men minnesmärken som Kreml och Vasilijkatedralen undkommer förstörelsen.
Efter den ryska revolutionen flyttas huvudstaden återigen till Moskva (den 5 mars 1918).
Under andra världskriget anfölls staden under operation Barbarossa. Närmare 1,5 miljoner tyska soldater angrep staden i oktober 1941. Staden försvarades av omkring 1 250 000 man fram till januari 1942. Ryssarna stod emot angreppet och försvarade Moskva men till ett otroligt högt pris. Man beräknar att minst 750 000 ryssar antingen dödades, sårades eller tillfångatogs.
Efter andra världskriget uppstår skarpa motsättningar mellan Sovjetunionen och USA, samt deras respektive allierade stater. Det leder aldrig till ett öppet krig men båda länderna kapprustar och utökar sin kärnvapenarsenal.
Mellan åren 1957 och 1975 sker en informell kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen att upptäcka rymden med satelliter, att sända människor ut i rymden och att landa på månen. Den 12 april 1961 blir Jurij (Yuri) Gagarin den första människan i rymden.
1985 blir den 54 årige Michail Gorbatjov generalsekreterare i Kommunistpartiet. Gorbatjov genomförde förändringar och lanserade begreppen glasnost (öppenhet) och perestrojka (nydaning). I det så kallade INF-avtalet mellan Gorbatjov och USA:s president Ronald Reagan 1987 beslöts att de båda länderna skulle avskaffa alla medeldistansrobotar. 1990 blir Gorbatjov Sovjetunionens förste verkställande president. Gorbatjovs kamp för avspänning och öppenhet gav honom ett gott anseende i väst och 1990 får Gorbatjov Nobels fredspris.
I Sovjetunionen växte dock kritiken mot Gorbatjov från både konservativa kommunister och demokratiförespråkare. Under den så kallade Augustikuppen (även Moskvakuppen) den 19 till den 21 augusti 1991 försökte en grupp regeringsmedlemmar ta kontrollen över landet från president Michail Gorbatjov. President Gorbatjov sattes i husarrest och militära styrkor skickades in i bland annat dåvarande sovjetrepubliken Litauen. Den ryska delrepublikens president Boris Jeltsin uppmanar i ett uppmärksammat TV-tal militären att frångå sina order och vägra rikta sina vapen mot det egna folket. Kuppmakarna misslyckas med sina planer och kuppförsöket avbryts. Gorbatjov återinstalleras som Sovjetunionens regeringschef men det är Boris Jeltsin som ses som den store hjälten. Den 24 augusti utropar Boris Jeltsin den ryska delrepubliken till en självständig stat. Den 8 december 1991 undertecknade Boris Jeltsin tillsammans med Ukrainas president Leonid Kravtjuk och Vitrysslands ledare Stanislau Sjusjkevitj ett dokument som förklarade Sovjetunionen upplöst. Den 25 december avgår Michail Gorbatjov som president i Sovjetunionen och överlämnar makten till Rysslands nya president Boris Jeltsin. Redan dagen därpå, den 26 december 1991 upplöstes Sovjetunionen officiellt och den nya självständiga staten antog formellt namnet Ryska federationen.

Moskva blir huvudstad i den Ryska federationen. Som den största av de tidigare delstaterna, har Ryssland försökt ta upp Sovjetunionens roll som supermakt. Boris Jeltsin var Rysslands president fram till den 31 december 1999, då han efterträddes av den tidigare KGB-officeren Vladimir Putin.
År 2008 valdes Dmitrij Medvedev till Rysslands tredje president. Den 7 maj 2012 återinträdde Vladimir Putin som Ryska federationens president.

Moskva är i dag en världsmetropol som slits mellan sin gamla historia och den moderna tidens utveckling. Moskva är Rysslands kulturella och finansiella centrum och idag uppförs skyskrapor bredvid gamla gråa byggnadskomplex från Sovjettiden. Kommunismen är som bortblåst och på stadens gator rullar idag lyxbilar och nyrika ryssar shoppar i exklusiva märkesbutiker och går på svindyra nattklubbar och restauranger.

Efter fem minuters promenad kom jag fram till tunnelbanestationen Krasnye Vorota. I biljettkassan köpte jag ett 10-kort för 340 rubel (65 kronor). Polletter som används i Sankt Petersburgs tunnelbana existerar inte i Moskva.
Då få personer bakom biljettluckorna pratar engelska är det enklast att visa upp tio fingrar för ett kort laddat med tio enkelresor. Moskvas tunnelbana är otroligt effektiv och uppskattningsvis nio miljoner (!) människor använder den varje dag. Undvik morgon- och kvällsrusningen om du inte har en förkärlek för att trängas.
Ett stort rött ”M” utanför stationerna markerar närmaste nedgång.
Tunnelbanan är en hyllning till socialismen och många stationer är otroligt vackert utsmyckade och påminner om salar i ett palats. Här finns inget klotter någonstans!
Moskvas tunnelbana invigdes 1935. Planer på en tunnelbana hade funnits långt tidigare men första världskrigets utbrott försenade byggstarten. Till skillnad från Sankt Petersburgs tunnelbana så finns det få (oftast inga) skyltar med latinska bokstäver utan här gäller det att man pluggat in de kyrilliska bokstäverna.


Stationsnamnet Komsomolskaya med kyrilliska bokstäver.

Moskvas tunnelbana består av sammanlagt 195 stationer fördelade på tolv linjer. Runt stadskärnan går en ringlinje (nummer 5) som har bytesstationer till alla de övriga huvudlinjerna. Tunnelbanesystemets linjer är;

Linje 1 Röd (Sokolnitjeskajalinjen/Sokolnicheskaya)
Linje 2 Mörkgrön (Zamoskvoretskajalinjen/Zamoskvoretskaya)
Linje 3 Mörkblå (Arbatsko-Pokrovskajalinjen/Arbatsko-Pokrovskaya)
Linje 4 Ljusblå (Filjovskajalinjen/Filyovskaya)
Linje 5 Brun (Koltsevajalinjen/Koltsevaya)
Linje 6 Orange (Kaluzjsko-Rizjskajalinjen/Kaluzhsko-Rizhskaya)
Linje 7 Lila (Tagansko-Krasnopresnenskajalinjen/Tagansko-Krasnopresnenskaya)
Linje 8 Gul (Kalininskajalinjen/Kalininskaya)
Linje 9 Grå (Serpuchovsko-Timirjazevskajalinjen/Serpukhovsko-Timiryazevskaya)
Linje 10 Ljusgrön (Ljublinsko-Dmitrovskajalinjen/Lyublinsko-Dmitrovskaya)
Linje 11 Turkos (Kachovskajalinjen/Kakhovskaya)
Linje 12 Kornblå (Butovskajalinjen/Butovskaya)

En bra karta över Moskva samt tunnelbanelinjerna är ett måste för att ta sig runt i denna storstad.
Flera av Moskvas tunnelbanestationer är så vackra att jag verkligen rekommenderar några timmars sightseeing nere i tunnelbanan. Särskilt stationerna längs linje 5 (Brun) är sevärda. De absolut vackraste stationerna är Kievskaya, Mayakovskaya och mina två personliga favoriter Komsomolskaya och Prospekt Mira.

Jag åkte tre stationer längs Linje 1 (Röd) till Okhotny Ryad-stationen. Därifrån var det en kort promenad till det berömda Röda torget. I torgets nordvästra hörn står Uppståndelseporten (Voskresenskije vorota) i rött tegel. Denna port består av två stora valv och är sammanbyggd med Historiska museet. 1931 revs porten för att ge plats åt tunga militärfordon som skulle paradera på Röda torget. Uppståndelseporten återuppbyggdes 1994 – 1996.
Framför porten finns en metallplatta som markerar stadens absoluta centrum. Det sägs ge tur om man står på plattan och sedan kastar ett mynt över axeln. Missa inte gummorna som snabbt är framme och plockar upp de kastade mynten.


Myntkastning framför Uppståndelseporten.

Jag passerade genom Uppståndelseporten och kom fram till det enorma och imponerande Röda torget (Krasnaja plosjtjad). Detta historiska torg mäter 330 gånger 70 meter och är ett av världens mest kända torg och har blivit en symbol för Moskva. Det är på detta torget otaliga militärparader skedde som en styrkedemonstration mot Väst under det kalla kriget.
Namnet Röda torget är förrevolutionärt och torget är inte namngivet som en hyllning till kommunismens röda fanor. Istället härstammar namnet från det ryska ordet ”krasnyj” som både betydde röd men också vacker. Namnet betyder alltså ”Vackra torget”.
1991 utsåg UNESCO Röda torget till ett världsarv. Röda torget kantas av flera av Moskvas mest kända sevärdheter som Vasilijkatedralen, varuhuset GUM, Leninmausoleet, Historiska museet och Kreml.


Röda torget med Kreml i bakgrunden.

Det föll ett lätt duggregn från den mörka himlen medan jag fotograferade alla sevärdheterna runt torget. Det var fullt med människor på torget och fotoblixtar från kameror och mobiltelefoner avlöste varandra.
Jag rundade den mäktiga Vasilijkatedralen innan jag gick tillbaka till torget.


Den världsberömda Vasilijkatedralen (Saint Basil's Cathedral).

Jag gjorde ett besök i det stora varuhuset GUM som dominerar Röda torgets östra sida. GUM är en förkortning av Gosudarstvennyj Universalnyj Magazin vilket på svenska betyder "statligt varuhus".


Varuhuset GUM vid Röda torget.

Det 242 meter långa varuhuset byggdes mellan 1890 och 1893. Efter den Ryska revolutionen 1917 förstatligades verksamheten och 1928 användes lokalerna till kontor. 1953 genomfördes en omfattande renovering och varuhusverksamheten återuppstod. Idag finns här närmare 200 butiker. I science fiction-thrillern The Darkest Hour från 2011 tar huvudpersonerna skydd från onda utomjordingar i just varuhuset GUM. GUM är öppet dagligen från 10:00 till 22:00. GUM är otroligt imponerande och ett måste att besöka även om man inte önskar shoppa.


I varuhuset GUM finns närmare 200 butiker.

Jag köpte varm choklad som värmde gott i den kyliga och fuktiga höstkvällen. Jag fortsatte sedan uppför den 60 meter breda Tverskayaavenyn (Tverskaya ulitsa) som är Moskvas huvudgata.
Detta var förr huvudvägen till staden Tver och senare till Sankt Petersburg. Idag kantas gatan av affärer, restauranger och nattklubbar.
Jag passerade Tverskayatorget med statyn över Moskvas grundare prins Yuri Dolgoruky som restes 1954. Mittemot torget, på adressen Tverskaya ulitsa 13, står den vackert rödvita palatsbyggnaden som är residens för Moskvas borgmästare.
Efter ett par hundra meter kom jag fram till Pushkintorget (Pushkinskaya ploshchad), uppkallat efter den ryske poeten och nationalskalden Aleksandr Pusjkin/Alexander Pushkin (1799 – 1837). En stor staty över Pushkin dominerar torget.

På andra sidan Tverskayaavenyn ligger Rysslands första och Moskvas största McDonald's. Då den amerikanska hamburgerrestaurangen slog upp dörrarna på morgonen den 31 januari 1990 stod uppskattningsvis 5000 människor utanför. Folk köade i upptill sex timmar för att bokstavligen få känna smaken av kapitalism. När restaurangen stängde på kvällen hade de serverat över 30 000 personer!
McDonald's-restaurangen vid Pushkintorget är en av de största i världen och med sina över 700 sittplatser inomhus och närmare 200 platser utomhus är det den största i Moskva. Som svar på USA:s och Europas sanktioner mot Ryssland efter Rysslands militära inblandning i Ukraina valde Ryssland att stänga ner fyra McDonald's restauranger i Moskva i augusti 2014. Den officiella anledningen till stängningen var dock på grund av sanitära olägenheter på restaurangerna. En av de McDonald's-restauranger som stängdes ner var bland annat den vid Pushkintorget.
En dryg månad senare passerade jag restaurangen och då var den fortfarande stängd...


Rysslands första McDonald's-restaurang som öppnade 1990.

Inte långt därifrån ligger Café Pushkin och trots namnet är detta en restaurangen. Café Pushkin är en av Moskvas mest kända och luxuösa restauranger. I en miljö som påminner om ett aristokratiskt hem från 1800-talet serveras ett exklusivt ryskt och franskt kök.
Restaurangen består av tre våningar, borden på markplan är billigast (men då detta är en lyxrestaurang så existerar inga låga priser) medan den översta våningen är dyrast. Restaurangdelen på markplan håller öppet 24 timmar om dygnet!

Utanför entrén stod tre rejält biffiga dörrvakter som utan en tillstymmelse till leende släppte in mig i lokalen. En servitris dök snabbt upp och visade mig till ett ledigt bord i den vackra matsalen. En manlig kypare gav mig en meny och en separat vinlista. Jag beställde in kalvkroketter ”Pojarski” (friterade kalvfärsbullar) med stekt potatis och svampsås. Till detta även ett glas rödvin, Dourthe Grands Terroirs Bordeaux Supérieur 2012 samt en flaska mineralvatten. Kalvköttet smakade bra och passade perfekt ihop med vinet. Servicen var det verkligen inget fel på och trots att det nästintill var fullsatt hade kyparna full koll.


Middag på Café Pushkin i Moskva.

Jag älskar att resa och gör det oftast på egen hand. Att resa ensam har jag absolut ingenting emot men det är just när jag skall äta middag som det kan kännas riktigt ensamt. Oavsett om jag suttit på ett enkelt gatukök i Asien eller som nu på en lyxrestaurang i Moskva och samtidigt betraktar mina bordsgrannar som sorlar, skrattar och skålar så känns det faktiskt en smula ensamt. För bland det mest sociala och trevligaste jag vet är att äta tillsammans...
Det fanns även plats för efterrätt och jag beställde in en pistagekaka med glass och jordgubbar från restaurangens sommarmeny. En kypare kom fram till mitt bord med min dessert. Kyparen hällde sedan över Grand Marnier för att sedan flambera min pistagekaka som var täckt med gräddglass. Detta hör till en av de godaste och fantastiska efterrätter jag någonsin smakat...


Pistagekaka med vaniljglass flamberas i Grand Marnier.


Smakar som en dröm...

Notan slutade på 2765 rubel (525 kronor).
Besök toaletten nere i källaren vare sig du är nödig eller ej. Toaletten är så vacker så det gör ont.

På grund av Café Pushkins popularitet så rekommenderar jag att man bokar bord i förväg.
Efter denna fantastiska middag och otroliga smakupplevelse tog jag tunnelbanan tillbaka till mitt hotell. Jag somnade gott i den underbart sköna hotellsängen.

Jag vaknade upp till ett grådisigt Moskva. Morgonens aktivitet började med att jag tog tunnelbanan från Krasnye Vorota-stationen till Proletaskaya-stationen på linje 7 (lila). Från tunnelbanestationen var det en tiominuters promenad till Dubrovkateatern på gatan Dubrovskaya ulitsa.
Dubrovkateatern var skådeplatsen för ett tragiskt gisslandrama 2002. Mitt under pågående föreställning av musikalen ”Nord-Ost” den 23 oktober 2002 gick närmare 50 beväpnade tjetjenska separatister in i den fullsatta Dubrovkateatern och tog sammanlagt 850 personer som gisslan. Gisslantagarna krävde att Ryssland omedelbart skulle dra sig tillbaka från Tjetjenien annars skulle de spränga den fullsatta teatern. Operationen leddes av den 22-årige tjetjenen Movsar Barayev. Många av de andra terroristerna var änkor eller anhöriga till män som dödats av den ryska armén i Tjetjenien. Ryska specialstyrkor omringade teatern och nyheten kablades ut över hela världen.


Dubrovkateatern som var skådeplatsen för ett tragiskt gisslandrama 2002.

En fredlig lösning på gisslandramat ansågs uteslutet efter att terroristerna avrättat två kvinnor ur gisslan. Tidigt på morgonen den 26 oktober sprutade säkerhetstjänsten in en gas, troligen innehållandes  den syntetiska opioiden Fentanyl, i teatern. Därefter stormade soldater ur FSB:s Spetnazförband förstärkta av inrikesministeriet MVD:s SOBR-enhet teatern. I stormningen dödades samtliga tjetjenska gisslantagare. Olyckligtvis dog sammanlagt 129 personer ur gisslan av den giftiga gasen. Flera personer ur gisslan avled då läkare inte hade någon som helst information om vilken gas offren utsatts för och inte kunde sätta in några motmedel.
Utanför på teaterns fasad sitter idag ett minnesplakat med namnen på de ur gisslan som dog under gisslandramat. Minnesplatsen var dekorerad med ljus, bilder samt flera gosedjur och leksaker då det fanns flera barn bland dödsoffren.


Namnen på de 129 dödsoffren i gisslandramat.

Jag promenerade tillbaka till tunnelbanestationen varifrån jag åkte till Okhotny Ryad-stationen. Innan Uppståndelseporten som leder till Röda torget svängde jag höger in i Alexanderträdgården (Aleksandrovsky Sad). Detta är Moskvas första allmänna park och invigdes 1823. Alexanderträdgården sträcker sig längs hela den västra Kremlmuren, en sträcka på hela 865 meter.
Vid huvudingången ligger Den okände soldatens grav, detta minnesmonument är tillägnat de ryska soldater som stupade i Stora fosterländska kriget (andra världskriget). Graven vaktas av medlemmar ur Kremlregementet. Framför graven brinner en evighetslåga.


Hedersvakt vid Den okände soldatens grav.

I Alexanderträdgården ligger biljettkassan till Kreml, Moskovskij Kreml. En inträdesbiljett till själva Kreml (Architectural complex ticket) kostar 350 rubel (drygt 65 kronor). Då får man tillträde till de flesta kyrkorna och sevärdheterna innanför Kremls murar. Förutom en inträdesbiljett köpte jag även en biljett till Rustkammaren (The Armoury Chamber) för 700 rubel (130 kronor). Biljettkassan har öppet varje dag (utom torsdagar) från 09:30 till 16:30.
Jag ställde mig sedan framför det 54 meter höga Borovitskayatornet där ingången till Rustkammaren är belägen. Tornet uppfördes 1490 och utgör det sydvästra hörnet av Kreml. Prick klockan 10:00 började kön långsamt röra sig framåt. Innan man släpptes in genom Kremls röda och tjocka tegelmurar fick man genomgå en säkerhetskontroll. Först passerade jag en metallbåge sedan visiterades min väska grundligt. En vakt frågade mig sedan åtta gånger på en minut om jag hade en kniv på mig. Jag fick lust att fråga honom om han inte litade på metalldetektorn eller hans förmåga att visitera väskor men jag lät snällt bli.

Rustkammaren (Oruzheynaya palata) är ett av de äldsta museerna i Moskva och inrättades 1808. Den stora byggnaden som inrymmer dagens Rustkammare uppfördes mellan 1844 och 1851 av den kejserliga arkitekten Konstantin Ton.
I Rustkammaren finns ovärderliga skatter i form av silver- och guldföremål från 1300-talet och framåt, rustningar och vapen från både Europa och Orienten, ädelstenar och ceremoniella dräkter. Här finns även flera vackert utsmyckade hästdragna vagnar och en otrolig samling med berömda Fabergéägg. Det är helt otroligt vilka skatter som finns att se här!
Fotografering är förbjuden i hela Rustkammaren.

När jag var klar med rundturen i Rustkammaren gick jag tillbaka längs Alexanderträdgården. Jag åt lunch på en av den ryska restaurangkedjan Mu-Mu:s restauranger i direkt anslutning till den stora Alexanderträdgården. Mu-Mu (My My på ryska) serverar enklare ryska rätter. Miljön påminner mest om en enklare kafeteria och man får själv plocka på sig vad man önskar på en plastbricka. Priserna är låga med tanke på att Moskva hör till en av världens dyraste storstäder att turista i. En kaffe latte, två sandwich och en färskpressad apelsinjuice kostade inte mer än 70 kronor.

Efter min sena frukost styrde jag stegen mot Kreml igen. Jag hamnade framför det yttre vakttornet Kutafiyatornet (Kutafiya bashnya). Tornet byggdes på 1500-talet för att försvara bron som går över Neglinnayafloden och som tjänade som vallgrav runt Kreml. I Kutafiyatornet fick jag uppvisa min inträdesbiljett innan jag fick passera en säkerhetskontroll liknande de som finns på flygplatser. Jag fortsatte sedan över bron som leder till Trefaldighetstornet (Troitskaya bashnya) som utgör huvudingången till Kreml. Trefaldighetstornet uppfördes 1495 – 1499 och är med sina 80 meter Kremls högsta torn.


Trefaldighetstornet med ingången till Kreml.

Kreml, som betyder fort på ryska, utgör ett gigantiskt befäst komplex som står i hjärtat av Moskva. Det triangulära området omges av trädgårdar i väster, Moskvafloden i söder och det berömda och gigantiska Röda torget i öster. Den två och en halv kilometer långa röda muren är som högst 19 meter och upptill sex meter tjock. Längs Kremls murar ligger flera ryska storheter begravda som exempelvis diktatorn Josef Stalin och kosmonauten Jurij Gagarin.
De nuvarande murarna och tornen kring Kreml byggdes av italienska mästare åren 1485 till 1495. Idag finns det tjugo torn 20 stycken vakttorn längs muren. Den oregelbundna triangel som innesluts av murarna är 275 000 kvadratmeter stor. Området har varit bebott sedan 100-talet f. Kr och här ligger Moskvas vagga. Kreml är Rysslands absoluta politiska maktcentrum och säte för det ryska parlamentet.
Moskvas Kreml har gett namn åt termen kremlologi, det vill säga konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens maktcentrum.


Säkerheten liksom hemlighetsmakeriet är högt i Kreml.

Hjärtat av Kreml är Katedraltorget (Sobornaya ploshchad) som omges av inte mindre än tre katedraler. Uspenskijkatedralen (Uspensky sobor) var de ryska tsarernas kröningskatedral och stod klar 1479. Katedralen kallas även för Marie Himmelsfärdskatedralen då den är uppförd för att hylla Guds Moders Avsomnande (det vill säga Jungfru Marias död).


Uspenskijkatedralen (Uspensky sobor) på Katedraltorget i Kreml.

Den andra katedralen i Kreml är Marie bebådelsekatedralen (Blagovesjtjenskij sobor). Katedralen var de ryska tsarernas dop- och vigselkyrka och uppfördes åren 1484 till 1489, på platsen för en tidigare katedral från 1300-talet med samma namn. Denna vita katedral med sina nio förgyllda kupoler är den minsta av de tre katedralerna runt Katedraltorget. Marie bebådelsekatedralen har under årens lopp drabbats av både bränder och plundringar men fortfarande finns ovärderliga konstskatter i form av ikoner kvar.


Marie bebådelsekatedralen (Blagovesjtjenskij sobor) med sina förgyllda kupoler.

Den tredje katedralen är den ståtliga Ärkeängelskatedralen (Archangelskij sobor) som var tsarernas begravningskyrka. Ärkeängelskatedralen uppfördes vid Katedraltorget i Kreml åren 1505 - 1508 under överinseende av den italienske arkitekten Aloisio il Nuovo. Katedralen invigdes ett år senare 1509. I katedralen finns otroligt detaljrika fresker från 1500- och 1600-talen. Här finns även en tretton meter hög förgylld ikonostas med ikoner.
Här finns 54 gravar vilka de mest kända är Ivan IV (Ivan den förskräcklige) och dennes söner Ivan, Fjodor och den helgonförklarade Dmitris.  Katedralen går även under namnet Ärkeängeln Mikaels katedral.

Övriga byggnader vid Katedraltorget är; De tolv apostlarnas kyrka (Tserkov Dvenadtsati Apostolov) från 1656, Rizopolozjenijakyrkan (Tserkov Rizopolozheniya) från 1485 och Fasettpalatset (Granovitaya palata) från 1492 som tjänade som de forna tsarernas bankettsal. Namnet fasettpalatset kommer från att fasaden är utsmyckad med facetterad vitsten.
Här står också det 81 meter höga Ivan den stores klocktorn (Kolokolnja Ivana Velikovo). Klocktornet byggdes 1508 för de tre katedralerna vid Katedraltorget, vilka saknar egna klocktorn. Ivan den stores klocktorn var Moskvas högsta byggnad fram till 1883 då Kristus Frälsarens katedral stod klar.


Ivan den stores klocktorn med Ärkeängelskatedralen till höger.

Nedanför klocktornet står världens största kyrkklocka, Tsarklockan (Tsar-kolokol). Klockan är 6,14 meter hög och har en vikt på hela 201 ton. Klockan göts av mästaren Ivan Motorin och hans son Mikhail mellan åren 1733 till 1735. Vid en brand 1737, då klockan ännu var i sin gjutgrop, sprack den vid släckningsarbetet och en 11,5 ton bit lossnade.


Jag framför den över sex meter höga Tsarklockan.

Inte långt från Tsarklockan står den enorma Tsarkanonen (Tsar-pusjka). Kanonen beställdes av tsar Fjodor I år 1586. Kanonen väger hela 39 ton, är 5,3 meter lång och har en kaliber på 89 centimeter! Kanonen var avsedd att avlossa druvhagel men har aldrig använts i strid.


Den enorma Tsarkanonen i Kreml.

Innanför murarna finns även Terempalatset (Teremnoy dvorets) från 1636 som var tsarernas bostad och det ståtliga Stora Kremlpalatset som byggdes åt tsar Nikolaj I år 1838 till 1849. Stora Kremlpalatset (Bolshoy Kremlyovsky dvorets) med sin 125 meter långa fasad i gult och vitt överblickar Moskvafloden.
Till sist ett tips. Ät en rejäl frukost innan besöket i Kreml och ta med matsäck. Det finns varken restauranger, kaféer eller kiosker innanför murarna...

Efter mitt flera timmar långa besök i Kreml fortsatte jag sedan till Röda torget. Jag passerade genom Uppståndelseporten och passerade den rysk-ortodoxa Kazankatedralen (ej att förväxla med katedralen med samma namn i Sankt Petersburg) på min vänstra sida. Kazankatedralen i Moskva uppfördes ursprungligen på 1600-talet men revs på order av Josef Stalin 1936. Efter Sovjetunionens fall blev Kazankatedralen fullständigt återuppbyggd. Bygget baserades på detaljerade målningar och fotografier av den ursprungliga katedralen och 1993 kunde man återigen besöka den nyuppförda Kazankatedralen.


Kazankatedralen vid Röda torget i Moskva.

Alldeles till höger och på torgets nordvästra sida ligger Statliga historiska museet (Gosudarstvenny istoricheskiy muzyey) i en enorm röd tegelbyggnad. Statliga historiska museet öppnade för allmänheten 1883 och här finns över fyra miljoner historiska föremål.


Moskvas Statliga historiska museum (Gosudarstvenny istoricheskiy muzyey).

Längre bort på Röda torget ligger Leninmausoleet (Mavzolej Lenina). Här förvaras och visas vad som påstås vara de balsamerade kvarlevorna av Vladimir Iljitj Uljanov, mer känd som Lenin. Då kroppen idag mest påminner om en vaxfigur från Madame Tussauds tror många att kroppen är just en vaxfigur. Leninmausoleet är en av Moskvas mest besökta sevärdheter och har varit öppet för allmänheten sedan 1924. 
Josef Stalins balsamerade kropp placerades intill Lenins år 1953, men då Ryssland avstaliniserades flyttades hans kropp 1961 och begravdes vid Kremlmuren istället.
Fotoförbud råder i mausoleet och kameror liksom mobiltelefoner och väskor får inte tas med in utan dessa kan lämnas in i en bevakat bagageförvaring. Det är också förbjudet att tala i mausoleet.

Utanför mausoleet stod flera äldre personer med den kommunistiska röda fanan och blombuketter i händerna för att hedra den avlidne Lenin, 90 år efter hans död.
Då jag inte är någon stor beundrare av vare sig Lenin eller vaxfigurer promenerade jag vidare över torget.

Jag kom fram till den imponerande och världsberömda Vasilijkatedralen. Denna mäktiga katedral på Röda torget i Moskva är stadens och hela Rysslands mest kända byggnad och bland det första man tänker på då man hör namnet Moskva. Vasilijkatedralen (Sobor Vasilija Blazjennogo) byggdes mellan 1555 och 1561 på order av Ivan den förskräcklige till minne av erövringen av Kazan 1552. Katedralens arkitektur är en blandning mellan nordrysk och sydrysk arkitektur och det mest framstående i katedralens arkitektur är lökkupolerna som alla skiljer sig åt i storlek, form och färg. 


Den över 450 år gamla Vasilijkatedralen.

Jag köpte en inträdesbiljett för 250 rubel (knappt 50 kronor). Vasilijkatedralens inre består av inte mindre än elva olika helgedomar istället för en stor kyrkosal. En manskör sjöng stämningsfull a cappella i ett av de många små rummen i katedralen.
Katedralen håller öppen från 10:00 – 17:00 dagligen förutom torsdagar.


Mest känt från yoghurtpaketen...

Efter mitt besök i den berömda Vasilijkatedralen fortsatte jag söderut. Jag passerade det 71 meter Spasskajatornet som är Kremls huvudtorn. Tornet byggdes 1491 och den röda stjärnan på spirans topp tillkom 1935.


Spasskajatornet.


Röda torget med Spasskajatornet till vänster, varuhuset GUM i mitten och Vasilijkatedralen till höger.

Jag fortsatte över den 554 meter långa och 40 meter breda Bolshoy Moskvoretskybron (Bolshoy Moskvoretskiy most) som leder över Moskvafloden. Det var på denna bro som den blott 19-årige Västtyske piloten Mathias Rust landade ett sportplan av modellen Cessna 172P den 28 maj 1987. Mathias Rust flög rakt igenom Sovjetunionens luftförsvarssystem utan att skjutas ner och cirkulerade flera gånger över Röda torget innan han landade på bron. Flygplanet taxade sedan längs med bron för att sedan stanna nedanför Vasilijkatedralen. Mathias Rust greps sedan på plats av rysk polis och satt 1,5 år i ryskt fängelse innan han frigavs.
Nedanför bron filmades en scen ur den ryska kultfilmen Nattens väktare (Nochnoi dozor) från 2004.
Jag hamnade under bron och fotograferade det femstjärniga lyxhotellet Baltschug Kempinski Hotel som bland annat förekommer i filmen Polisskolan 7 – Uppdrag i Moskva från 1994.


Lyxhotellet Baltschug Kempinski i Moskva.

Sedan följde jag gatan Sofiyskaya naberezhnaya väster ut längs Moskvafloden. Jag passerade Kreml med Stora Kremlpalatset på sin höjd på andra sidan floden.


Stora Kremlpalatset bakom Kremls röda tegelmur.

Efter några hundra meters promenad passerade jag Brittiska ambassaden för att sedan fortsätta under Bolshoy Kamenny-bron (Bolshoy Kamenny Most). Längs kajkanten stod några fiskare och prövade fiskelyckan i Moskvafloden. Slutligen kom jag fram till gångbron Patriarshiy Most som leder till den ståtliga Kristus Frälsarens katedral (Khram Krista Spasitelya). Tsar Alexander I lät uppföra katedralen för att hylla fördrivningen av Napoleon år 1812. Kristus Frälsarens katedral byggdes mellan åren 1839 och 1883.


Kristus Frälsarens katedral och gångbron Patriarshiy Most.

Efter Lenins död tog Sovjetledningen beslutet om att bygga Sovjeternas palats (Dvorets sovetov), en gigantisk byggnad som skulle inrymma Sovjetunionens administrativa centrum och en kongresshall. För att ge plats åt den nya byggnaden sprängdes Kristus Frälsarens katedral 1931. Uppförandet av Sovjeternas palats försenades av bland annat översvämningar från den intilliggande Moskvafloden. På grund av andra världskrigets utbrott avbröts bygget och blev sedan aldrig fullföljt. Om Sovjeternas palats hade byggts hade det haft en höjd på 415 meter och därmed vara världens högsta byggnad vid denna tid. Efter Sovjetunionens fall återuppbyggdes Kristus Frälsarens katedral och år 2000 kunde den åter invigas. Med sina 103 meter är detta världens högsta ortodoxa katedral (Världens största katedral däremot är Sankt Savas tempel i Belgrad, Serbien).


Den nyuppförda Kristus Frälsarens katedral (Khram Krista Spasitelya).

Jag promenerade över gångbron Patriarshiy Most som även förekommer i en scen i filmen The Darkest Hour från 2011. Jag köpte kaffe i en liten kiosk vid bron och satte mig på en och beskådade den vackra Frälsarkatedralen en lång stund. Vädret var strålande, kaffet välsmakande och utsikten otrolig. Det kändes gott att åter vara på resande fot...


Kristus Frälsarens katedral är världens högsta ortodoxa katedral.


 

 

Fortsättning på min reseskildring