SINGAPORE ( Republik Singapura/Republic of Singapore)


Statsskick:
Republik.
Yta: 620 km².
Huvudstad: Singapore.
Invånarantal: Ca 3,5 miljoner.
Språk: Malaj, kinesiska (mandarin), tamil och engelska.
Religion: Kinesisk folkreligion inkl. buddister ca 54 %, muslimer 15 %, kristna 13 %, hinduer 3 %, övriga inkl. ickereligiösa cirka 15 %.
Valuta: 1 Singapore dollar = 100 cent.
Visumtvång för svenska medborgare: Nej
Tidsskillnad (svensk vintertid): +7h.

 

 

SINGAPORE - De underliga reglernas land

Bussresan från Kuala Lumpur i Malaysia till Singapore tog drygt fem timmar. Innan bussen körde in i Singapore stannade den till så att man fick möjlighet att äta och gå på toaletten. Jag hade några malaysiska småmynt kvar som jag köpte kex och tuggummi för. Gränskontrollen mellan Malaysia och Singapore gick smidigt.
Bussresan gick bra, jag sov det mesta av resan och anlände till Singapore klockan 04.00 på morgonen den 6 februari 1997.

Singapore grundades år 1819 av britten Sir Thomas Stamford Raffles. Det som då var en okänd ö med få invånare är idag en av världens mest trångbodda stater.
Singapore ligger på den första nordliga breddgraden, knappt 14 mil från ekvatorn (1°N).
Singapore blev självständigt från Malaysia 1965.
Landet har världens största hamn. Skärgården består av 64 öar. Landet mäter endast 55 x 30 kilometer.
Det tropiska klimatet innebär att det är uppemot 30 grader varmt på dagarna. Singapore är en stadsstat och är Sydostasiens minsta land. Singa pura betyder "Lejonstaden" på sanskrit.

Singapore är otroligt rent, inget skräp eller klotter någonstans enligt alla guideböcker och reseinformation. Om det beror på att invånarna är extremt väluppfostrade eller de exceptionellt höga bötesbeloppen för nedskräpning låter jag vara osagt. Givetvis finns det skräp på gatorna i Singapore men inte i sådan mängd som man finner hemma i Sverige. Brottsligheten är mycket låg men var för den skull inte blåögd eller oförsiktig.
Kranvattnet kan man tydligen dricka men jag höll mig till vattenflaskor ändå. Mineralvattenflaskorna kostade inte många kronor och smakade bättre än det starkt klorerade kranvattnet.

När jag kom fram till Beach Road, där jag visste att det fanns billiga vandrarhem var klockan knappt fem på morgonen. Alla vandrarhemmen var stängda så jag fick vänta tills de öppnade klockan åtta. Mitt dricksvatten var slut och jag var verkligen törstig. Jag beslutade mig för att hitta en nattöppen affär. Detta var lättare sagt än gjort. Jag passerade en militärförläggning med soldater som patrullerade innanför stängslet. Detta var SSVF HQ (The Straits Settlements Volunteer Force).
Där inne såg jag till min stora glädje en drickaautomat. Jag vinkade till mig en soldat och frågade om han ville köpa en dricka åt mig, jag hade mynt så att det räckte. Det var inga problem och han kilade iväg och köpte en Coca-Cola åt mig.
Soldaten frågade mig varifrån jag kom och när jag svarade Sverige sa han att det fanns en kille från Sverige på hans förläggning. Vi stod och pratade en stund och jag tackade för att han köpte drickan åt mig och jag gick vidare.

Många billiga hotell och vandrarhem ligger på Bencoolen Street och i närheten av Beach Road. När så äntligen klockan närmade sig åtta tog jag mig upp till Fu Yuen-byggnaden på Beach Road nr. 75. Där inne, på sjätte våningen skulle jag försöka få rum på "Lee Traveller's Club". Jag hade blivit tipsad om stället i Malaysia, men det var fullt. Jag åkte ner till fjärde våningen och checkade in på Willy's Guest House. Ett mysigare ställe än Lee Traveller's Club och jag fick en säng i ett rum med fem andra bäddar för 8 Singapore dollar (anges S$ alternativt SGD). S$8 var drygt 40 kronor i februari 1997. Jag packade upp min ryggsäck och skyndade mig ut på stan.


Hamnen med linbanan som går till Sentosa Island i bakgrunden.

Det finns en hel del saker att tänka på som besökare i Singapore. Det finns många regler och lagar, som man först och främst inte känner till och som man sedan kan tycka är lite konstiga, orättvisa och stränga.

Här kommer några regler och lagar;

  • Tuggummi (chewing gum) är bannlyst i Singapore och kommer att beslagtas om du försöker att föra in det i landet (Jag lyckades men hade ingen aning om att det var förbjudet). Tuggummi finns följaktligen inte att köpa i affärer i Singapore men om du tuggar på gatan kommer du inte att straffas. Däremot kan du räkna med skyhöga böter om du skulle få för dig att spotta ut tuggummit på gatan.
  • Nedskräpning (littering) ses som en skymf och straffas mycket hårt. Minst S$ 1 000 i böter och i vissa fall samhällstjänst. Detta brukar innefatta städning på badstränderna där folk kommer att håna dig och det är mycket möjligt att ditt ansikte kommer med i tidningen som en ytterligare förnedring.
  • Vandalisering och klotter straffas mycket hårt. Hört berättelsen om den amerikanske studenten som klottrade och vandaliserade bilar i Singapore i mitten av 1990-talet? Han dömdes till fyra månaders fängelse, dryga böter och sex piskrapp. Det är sant!
  • Smuggling, framställning och innehav av droger innebär dödsstraff. Oftast genom hängning...
  • Jaywalking (att gå över gatan där det inte finns övergångsställe eller att gå mot röd gubbe) är straffbart och ger böter. Bötessumman ligger på ca S$300.
  • Att spotta utomhus kan ge dig böter på ca S$ 1 000.
  • Att inte spola på allmänna toaletter kostar mellan S$150 och S$1 000. Beror väl på hur mycket man inte spolat ner, eller?
  • All homosexuell kontakt är förbjuden och leder till fängelse. Om en man gör sexuella anspelningar, sexuella närmanden eller ger oanständiga förslag till en annan man kan detta ge två års fängelse. Är du homosexuell och besöker Singapore så är det två saker att tänka på; Berätta inte, visa inte. Detta håller alltmer på att ändras genom exempelvis Internet och filmer med mer eller mindre visad gaykultur, men vanlig försiktighet skadar nog inte.

Annat som är förbjudet i Singapore är bland annat att föra in eldhandvapen (ger dödsstraff), pornografiska tidskrifter och bilder samt pornografiska videofilmer och mycket annat.
Det sägs att det finns skyltar med texten: "Do not urinate in the elevator" i hissarna i Singapore, men jag såg aldrig någon sådan skylt. Jag kissade ändå inte i hissarna.
Bli nu inte avskräckt att åka hit. De flesta av dessa lagar och regler påverkar knappast en ärlig besökare och risken att hamna i trubbel i Singapore är inte större här än i exempelvis Danmark eller Italien.


Förbudsskyltar i Singapore (var annars?).

Singapore är otroligt vackert med sina höga skyskrapor, tjusiga byggnader, gröna parker och nära till vattnet. Att gå längs med hamnen ger en mängd fotomöjligheter. Jag promenerade runt ett par timmar i Singapores centrala delar och tittade i affärer. Jag gjorde även ett besök i det stora shoppingcentret Raffles City Mall.


Raffles City Mall, Singapore.

Jag passerade bland annat genom de indiska kvarteren med vackert utsmyckade tempel och små affärer som doftade curry. Jag stannade till utanför det vackra Sri Krishnantemplet på Waterloo Street. Sri Krishnantemplet är från 1870 och vackert utsmyckat med färgglada statyetter.


Sri Krishnantemplet på Waterloo Street, Singapore.

Drygt 200 hundra meter från Willy's Guest House ligger en av Singapores absolut främsta sevärdheter - Raffles Hotel. Detta vita lyxhotell i kolonialstil är ett av världens mest berömda och exklusiva hotell. Raffles Hotel, som är namngivet efter Singapores grundare Sir Stamford Raffle, slog upp sina portar 1887. 100 år därefter deklarerades Raffles Hotel till nationalmonument. Minst lika känt som hotellet är dess bar, the Long Bar med sin världsberömda drink Singapore Sling, som förövrigt ”uppfanns” i just denna bar.

Tillbaka på vandrarhemmet igen tog jag en iskall dusch. Den tjocke ägaren till Willy's Guest House var en rolig figur som kommenterade allt och alla och drog halvroliga vitsar.
Jag frågade honom om han kunde tipsa om några bra sevärdheter. Han tipsade mig om Sentosa Island. Det fick bli mitt mål för morgondagen.

Nästa morgon, fredagen den 7 februari, hoppade jag på en buss som tog mig ner till hamnen.
Tänk på att ha rätt summa i mynt innan du stiger på bussen. Du får nämligen ingen växel tillbaka. Man slänger ner mynten i en ”tratt” och får biljetten när maskinen mottagit minst det rätta beloppet.

Till Sentosa Island går det att ta antingen färja eller linbana.


Linbanan till Sentosa Island.

Jag valde färjan och såg på skyltarna på väggen att man varken fick röka på färjan eller spela kort. Bötesbeloppet om man rökte var S$ 5 000 (över 26 000 svenska kronor!). Jag hade begränsad reskassa så att börja röka var inte att tänka på.

Sentosa Island är en egen värld med underbara sandstränder, nöjesfält, zoo och biografer.
Det mest utmärkande på Sentosa är den 37 meter höga "Merlion". En stor lejonstaty (symbolen för Singapore) som man kan klättra upp i. På nätterna är det en ljusshow med laserstrålar som lyser ur lejonets ögon. Det var en sådan lång kö till lejonstatyn att jag struntade i att klättra upp. Jag promenerade istället runt ett par timmar på ön. Det fanns hur mycket som helst att se och göra, om man hade pengar. Inget var billigt eller gratis, förutom monorailjärnvägen som gick runt hela ön. Jag hoppade ombord och åkte runt ett par stationer.


Den 37 meter höga "Merlion" på Sentosa Island.

Jag promenerade sedan genom lummiga parker och kom fram till en vacker sandstrand med palmer där folk solade, badade och spelade volleyboll. Hela stranden är konstgjord men var inbjudande ändå, synd för badshortsen hade jag glömt kvar på vandrarhemmet.


Sentosa Island är ett populärt utflyktsmål.

På eftermiddagen åkte jag färja tillbaka till huvudön. Senare på kvällen gick jag ut för att få mig en bit mat. Liksom i Malaysia finns här flera hawker stalls som säljer billig asiatisk mat. Jag besökte ett så kallat hawker center, en öppen plats där flera hawker stalls samsades om utrymmet. Det var bara att slå sig ner vid ett av plastborden och beställa vad man ville ha i de olika matstånden. Huvudrätten kan man beställa från ett ställe, drickan från en annan och efterrätt från ett tredje. Ingen lyxmat men mycket god och billig kost för en backpacker med smal budget.

Efter den goda maten gick jag ner till hamnområdet. Det kinesiska nyåret började idag och detta firades med smällare och feststämning för Singapores stora kinesiska befolkning. Det var år 1997 för mig men oxens år 4695 för kineserna. Kraftfulla fyrverkerier lyste upp natthimlen och speglade sig i det mörka vattnet nere i hamnen.
Människor dansade i stora långa färgglada drakar och det var fullt med människor nere vid hamnen. Jag anslöt till festligheterna och firade nyåret jag med.


Det kinesiska nyåret firas i Singapore.

Det blev sent och jag gick tillbaka till vandrarhemmet. Jag somnade till ljudet av fyrverkerierna som briserade högt ovanför mitt vandrarhem.

Jag vaknade till en ny dag och kineserna till ett nytt år. Jag gick omkring ett par timmar och bara njöt av att vara på resande fot. Efter varje gathörn uppenbarade sig nya sevärdheter i form av vackra byggnader, fascinerande affärer, kul skyltar och spännande människor.

Tillbaka på vandrarhemmet var den tjocke ägaren exalterad och uppspelt. Det hade kommit en ny gäst till vandrarhemmet, en svensk. Han hade gett den nye svensken en bädd i samma rum som mig. ”Raffe” från Stockholm och jag presenterade oss för varandra och delade resehistorier en lång stund.
Vi bestämde oss senare på kvällen för att gå på den berömda Long Bar på Raffles Hotel och beställa varsin Singapore Sling. Det är ett absolut måste när man är i Singapore.
I hotellets Long Bar skapades drinken Singapore Sling 1915 av bartendern Ngiam Tong Boon.


Raffles Hotel i Singapore.

Jag klädde mig i mina nytvättade jeans och skjorta. Jag antog att de inte släppte in vem som helst på the Long Bar. När vi kom in i baren såg vi flera personer i shorts och t-shirt och andra backpackers bland kostymgubbarna. Dresscoden var inte så strikt som jag först befarat.
Long Bar var en upplevelse. I taket hängde solfjädrar som rörde sig med hjälp av en mekanisk arm och man satt i stora rottingfåtöljer. Jag och Raffe beställde varsin Singapore Sling för S$18 dollar (ca 95 kronor). Den sötsliskiga drinken i sig smakade inget vidare men det var en skön känsla att sitta i en rottingfåtölj, smutta på en Singapore Sling i Long Bar och äta jordnötter. Väluppfostrad som jag är lade jag jordnötsskalen i en av askkopparna som stod på bordet. Det dröjde inte en lång stund förrän en servitris gick fram till vårt bord, suckade och hällde helt sonika ut skalen på golvet! Att kasta jordnötsskal på golvet i en bar i Singapore kan låta märkligt då nedskräpning i andra sammanhang straffas hårt men sådan är seden på the Long Bar. Efter en stund var det fullt med jordnötsskal runt vårt bord.

  • Recept på 1 Singapore Sling:

    3 cl gin
    1,5cl Cherry Brandy
    12cl ananasjuice
    1,5cl limejuice
    0,75cl Cointreau
    0,75cl Dom Benedictine
    1cl Grenadine
    En liten stänk Angostura Bitters

    Blanda allt i en shaker med is. Garnera med en ananasskiva och ett körsbär. Njut...

När jag och Raffe satt och pratade om vårt nästa resmål efter Singapore visade det sig att Raffe skulle med samma plan som jag till Bali i Indonesien nästa dag. Då var det ordnat med vem man skulle dela boendekostnaderna med på Bali...

Dagen därpå gick vi på bio då det var ett par timmar kvar innan vi skulle ta oss till flygplatsen. Vi såg filmen ”Turbulence” om en seriemördare på ett plan och en flygvärdinna som sedan måste landa planet. Filmen var riktigt dålig. Nåja, kul med en film om ett flygplan som måste nödlanda ett par timmar innan man själv skulle flyga.

När jag och Raffe kom ut till flygplatsen Singapore Changi Airport (IATA-kod: SIN) fick vi reda på att planet var försenat ett dygn på grund av ett tekniskt fel. Vid incheckningsdisken träffade vi en svensk tjej, Jenny, från Malmö. Vi fick reda på att vi skulle få gratis boende och middag samt frukost på hotell som kompensation för förseningen. Folk vid incheckningsdisken var märkbart irriterade men vi behöll lugnet.
Vi fick samtliga hoppa ombord på en buss som körde oss till Shangri-La Traders Hotel på Cuscaden Road i det fashionabla området Orchard Springs. Hotellet är fyrstjärnigt och har 543 rum. Jag blev mycket positivt överraskad, jag trodde vi skulle få bo på ett enkelt motell eller liknande.


Traders Hotel (Shangri-La) i Singapore.

Jag klev in i den enorma lobby som blänkte, de måste precis ha städat då de visste att jag var på väg... Kändes kul att traska in med min stora ryggsäck och oputsade kängor på detta lyxiga hotell.
Jag och Raffe blev tillfrågade om vi kunde tänka oss att dela rum, men vi ville helst ha var sitt rum och det gick bra. Vi fick våra nycklar till rummen och jag, Raffe och Jenny bodde i rummen bredvid varandra i samma korridor. När jag kom in i rummet så såg jag till min stora glädje att de hade TV. Jag hade inte sett eller hört några nyheter på flera veckor. I rummet fanns en stor dubbelsäng, skrivbord och tre telefoner, varav en i badrummet! Jag såg på prislistan på rummet att mitt rum (superior room) kostade S$240 per natt, ungefär 1200 svenska kronor!
Jag hoppade in i duschen och plötsligt ringde telefonen i badrummet. Det var Raffe som ville påminna mig om middagen. Måste skaffa en telefon i mitt egna badrum en vacker dag…
Nyduschade och ombytta gick svenskarna från Stockholm, Göteborg och Malmö ner till den väntande middagen i hotellrestaurangen. Vilken fantastisk buffé! Jag åt så jag trodde jag skulle spricka. Efter middagen sa jag godnatt till de andra och sov som en prins hela natten.

Nästa morgon tittade jag lite på nyheterna på TV. Frukostbuffén som serverades var en fröjd för ögat. Jag hade inga Singaporedollar kvar och kunde inte betala apelsinjuicen jag beställt. All mat ingick men inte juicen tydligen. Det kändes mycket genant men en snäll norrman vid mitt bord betalade min juice. Mange takk!

Efter frukosten gick jag, Raffe och Jenny till swimmingpoolen. Hotellet hade även ett stort gym som jag också besökte. Därinne fanns en vattenmaskin och istället för plastmuggar fick man använda små pappersstrutar som inte rymde många centiliter. Verkligen lyxigt men mycket opraktiskt. Efter gymmet slappade jag i bubbelpoolen en lång stund. När jag skulle duscha av mig det klorerade poolvattnet såg jag att de hade automatiserade doseringsboxar för schampo och tvål. Detta var annat än vandrarhemmen jag bott på tidigare.

Efter denna sköna dag på hotellet var det dags att åka buss ut till Singapore Changi Airport för ett nytt försök att flyga till Indonesien och Bali...


Raffe handlar Tax-Free...

 

Några praktiska tips:

Budget: Singapore är betydigt dyrare än exempelvis Malaysia och Thailand. Men det går att komma billigt undan genom att bo på något av alla budgethotell och hostels som finns i staden och äta på någon av stadens otaliga matmarknader.
Språk: Landet har fyra officiella språk: kinesiska (mandarin), engelska, malay och tamil (indisk dialekt).
Klimat: Temperaturen ligger på omkring 31 grader året runt…
Eluttag: 220 volt men eluttagen ser helt annorlunda ut från de vi har i Sverige. Ta med eller köp en adapter på plats.


Filmtips inför en resa till Singapore:

  • Hitman Agent 47 (2015): Actionfilm baserad på TV- och dataspelsserien ”Hitman”. Den genetiskt framtagne yrkesmördaren Agent 47 (Rupert Friend) hjälper en ung kvinna vid namn Katia van Dees (Hannah Ware) att hitta hennes far. Tillsammans måste de bekämpa organisationen Syndicate International som försöker att framställa en armé med genmodifierade soldater.
    Filmen både utspelar sig i och är inspelad i Tyskland (Berlin) och Singapore. Agent 47 landar på Changi Airport i Singapore. Hotel Parkroyal at Pickering förekommer flitigt, bland annat dess exteriörer, hotellobby, swimmingpool och bilgarage. Även den konstgjorda dammen Marina Barrage förekommer i filmen. Katia träffar Litvenko i den futuristiska parken Gardens by the Bay. Filmens biljaktscen är inspelad längs Singapores välkända gata Robinson Road.
  • Paradise Road (1997): Filmen handlar om en grupp kvinnor som fängslas på ön Sumatra av japanska soldater under andra världskriget. Öppningsscenen visar Raffles Hotel i Singapore.
  • Rouge Trader (1999): Handlar om hur Nick Leeson (Ewan McGregor) genom omfattande och illegala spekulationer och bedrägerier orsakade kollapsen av Barings Bank 1995. Filmen är bland annat inspelad i Singapore och visar exempelvis Raffles Hotel och Singapore Changi Airport.

     

 

 

Med reservation för förändringar som skett efter februari 1997.

 

 

 

Indonesien | Mina resor | Startsidan